It ain’t over
De senaste dagarna har nyhetsflödet strösslats med positiva nyheter om allt från en högre förväntad efterfrågan till en avstannad arbetslöshetsförändring. Men det återstår fortfarande en hel del att beta av på listan innan allt är business as usual igen. I själva verket är det nu, på tröskeln till återhämtning, som saker och ting kan gå allvarligt snett. Arbetslösheten är fortfarande extremt hög och produktionsgapet för stort för att kunna se en markant återhämtning. Det i kombination med strama kreditutlåningar riskerar att strypa investeringar och hålla tillbaka den globala efterfrågan en bra bit in på hösten. Vilket i sin tur grumlar utsikterna för världens exportberoende ekonomier, däribland Sverige och Tyskland. Grafen nedan illustrerar med hjälp av procentuella förändringsvärden för högsta arbetslöshetsnivå att läget är allt annat än cheerio. f BNP-tappet har dessutom varit betydligt större än vad medierapporterna porträtterar. Känslan har nästan varit att krisen är tillfällig och kortvarig medan den…
Global frihandel skapar jobb
I dag beslutade den internationella världshandelsorganisationen, WTO, om att fördöma den kinesiska regeringens protektionistiska handelspolitik mot omvärlden. Sedan åtskilliga år tillbaka tillämpar Kina nämligen mer gynnsamma villkor för inhemska producenter och hindrar därmed en naturlig handel länder emellan. Landet har bland annat haft skyhöga tullar på importerat stål och industriprodukter och mer eller mindre helt utestängt import av medieprodukter som böcker och filmer. Beslutet är välkommet för att det sänder en viktig signal till världens länder i allmänhet och de många framväxande marknaderna i synnerhet. En långsiktigt hållbar handelsmodell av globalt snitt bör bygga på transparens, fria handelsflöden och länder som konkurrerar med kunskap, kompetens och skicklighet. På så sätt uppstår dessutom en effektiv och rättvis specialisering länder och regioner emellan, vilket utgör den kanske viktigaste grogrunden för välstånd och tillväxt i världens utvecklingsländer. Stängda marknader hindrar nämligen större delen av subsaharanska Afrika från att växa, liksom väsentliga delar av Asien…
Regeringens skatteläckage och idétorka
Ibland är det inte lätt att vara moderat, i synnerhet inte “ny” moderat. Så sent som för två månader drämde finansminister Anders Borg näven i bordet och meddelade att regeringen “hade gjort tillräckligt” för att tackla den finansiella och ekonomiska krisen. Det skulle varken bli nya jobbpaket eller andra investeringar i offentlig sektor. De automatiska stabilisatorerna skulle räcka, hette det. Problemet då var bara att regeringens skattesänkningar från 2008 mer eller mindre helt hade läckt ut i antingen sparande eller avbetalningar av lån; effekten på konsumtion och investeringar var försumbar. Dessutom resulterade a-kassekapningen i att konsumtionsutrymmet för en stor del av befolkningen krympte rejält. De automatiska stabilisatorer som i normalfall motverkar lågkonjunkturer var därmed satta ur spel. Och förra veckan kom facit på regeringens ekonomiska politik. Arbetslösheten klättrar allt närmare 10 procent av befolkningen och omkring 25-30 procent av alla unga mellan 18-25. Hade regeringen mött höstens inledande krismånader med…
Konstaterande
De senaste dagarnas uppståndelse om att borgerliga bloggförfattare inte skriver om arbetslöshetsfrågan är rejält överhaussad. Och tröttsam. Allvarligt talat: Hur många ledande socialdemokrater pratade om ungdomsarbetslöshet när den senaste socialdemokratiska regeringen satt vid makten? Hur många vågade ifrågasätta de strukturella orättvisorna och diskrimineringen på arbetsmarknaden? Vem var beredd att kritisera partikamrater som inte tillräckligt offensivt skapade jobb? Få. Om några. I själva verket är det precis så den politiska logiken fungerar. Oppositionen lyfter fram de delar av verkligheten där regeringens politik tycks brista, ivrigt påhejade av sympatisörer på aktuell politisk kant. Och partimedlemmar, sympatisörer, proffstyckare och politiskt knutna bloggare på den andra planhalvan gör sitt bästa för att vinkla fram positiva nyheter från regeringens arbete. I den mån de överhuvudtaget finns. Det är inte konstigare än så. Problemet ligger snarare i att sympatisörer och bloggare tycks drabbas av någon form av kollektiv idéinfarkt så fort det egna partiet hamnar i…
Wahlkampf 09
Det drar ihop sig för val i Förbundsrepubliken Tyskland och SPD, Socialdemokraterna i Tyskland, lanserade för ett par dagar sedan en ny och riktigt imponerande hemsida. Mycket talar för att Angela Merkel fortsätter vara förbundskansler också efter 27 september, men man kan ju alltid hoppas på att lite halvtriste Frank Walter Steinmeier lyfter i valrörelsens slutskede. Mycket står på spel när Europas ekonomiska motor går till val. Än så länge har debatten präglats mycket av Merkels ovilja att implementera ett ordentligt stimulanspaket, något som stött på kritik både på hemmaplan och av internationella bedömare. Flera menar nämligen att den tyska ekonomin därmed befinner sig i en onödigt djup svacka, med en arbetslöshet som i vissa delar av östra Tyskland klättrat upp till 30 procent. Den svaga ekonomiska utvecklingen i Tyskland har dessutom bidragit till att återhämtningen i eurozonen gått betydligt långsammare än väntat. Flera av landets större importmarknader inom unionen…
Investeringar – inte skattesänkningar – skapar jobb
Det senaste numret av Newsweek, en av världens i särklass bästa veckomagasin, innehåller en genial artikel om USA:s krisbekämpningspolitik. Artikelns huvudvinkel är att det krävs ökade investeringar inom den offentliga sektorn för att tackla krisen och recessionen. I texten lyfter skribenten fram lokala och regionala exempel där personer och organisationer med hjälp av pengar från stimulanspaketet lyckats skapa fler jobb inom exempelvis bygg- och järnvägssektorn. En annan viktig slutsats som artikelförfattaren lyfter fram är att det krävs en övergång till nya och gröna teknologier för att säkra en hög framtida sysselsättning. Men den verkligt intressanta delen av artikeln återfinns inte i textmassan. I anslutning till artikeln finns det nämligen en graf som visar hur mycket det kostar att skapa ett (1) jobb med hjälp av ytterligare offentliga utgifter respektive sänkta skatter. Så här ser det ut: Government spending to create one job: $ 92 000 Tax breaks to create one job:…
Göteborgs-Posten ljuger om Krugmankritik
GP publicerar i dag en artikel med rubriken “Underkänt för Sveriges politik”. Ingressen lyder: “Regeringen Reinfeldts ekonomiska politik sågas av nobelpristagaren Krugman – och av Barack Obamas tyngsta ekonomiska rådgivare.” Det låter ju onekligen intressant. Men artikelns enda källa är i själva verket en kolumn som Paul Krugman skrev i New York Times 15 juli, med titeln “Stay the course.” Krugman driver den kloka tesen att USA måste bedriva en betydligt mer offensiv stimulanspolitik, främst via finanspolitiska mekanismer, för att mota recessionen i grind. I kolumnen lyfter han upp flera historiska exempel, däribland krisen i Asien och depresionen på 1930-talet, som belysande fond för dagens ekonomiska situation. Sverige nämns överhuvudtaget inte. I stället nämns Europa med ett mening: “Some, especially in Europe, argue that stimulus isn’t needed, because the economy is already turning around.” Så mycket för sågning av Sverige. Meningen är snarare tänkt som en referens till att europeiska…
Ett växande Kina förpliktigar
De senaste officiella siffrorna från Kina skvallrar om ett land som, trots en global recession, växer så det knakar. För ett par veckor sedan kom rapporter om att den kinesiska BNP-tillväxten ligger på närapå 8 procent, att jämföra med krympande marknader på annat håll i världen. Landet upplevde egentligen bara en regelrätt svacka under det första kvartalet i år och har fortsatt ångat på i ett imponerande högt tempo. Men, och det här är ett viktigt men, till skillnad från en tidigare exportstyrd tillväxt närs den svällande ekonomin av helt andra inkomstkällor. Omkring nyår offentliggjorde landets regering nämligen ett jättelikt stimulanspaket på omkring 600 miljarder dollar, något mindre än den amerikanska motsvarigheten på 787 miljarder dollar. Bryter man ned paketet i relation till befolkningsmängd blir siffrorna dock inte lika iögonfallande. 600 miljarder dollar fördelat på en befolkning om 1,3 miljarder personer blir inte mer än 4,6 dollar per person. Motsvarande…