Var finns ledarskapet?
Damn that’s hot. Kurvan ovan illustrerar avvikelser i medeltemperaturen under perioden januari-december, från och med 1880 till och med dagens datum. Sammanställningen kommer från amerikanska National Climate Data Center och bilden kan inte penslas tydligare. Den globala förändringen i klimat och temperatur är långsiktigt strukturell och en bra bit över tidigare avvikelser. Tidigare mätningar har visserligen bekräftat farhågorna om klimatavvikelser, men ingen har kommit i närheten av så markanta förändringar. Siffrorna är speciellt intressanta med tanke på att president Obama under gårdagen deklarerade att världens ledare med största sannolikhet inte kommer lyckas nå en handlingskraftig överenskommelse innan årsskiftet. Huruvida det beror på att den amerikanske presidenten redan har tillräckligt svårt att sy ihop en sjukvårdsreform på hemmaplan eller på politisk realism är egentligen ointressant. Faktum kvarstår: utan att vara klimatfundamentalist är det lätt att inse att världen står inför en ekonomisk och ekologisk kris. Som kräver lösningar. I förra veckans nummer…
Ett första steg mot nedrustning?
Väldigt, väldigt dåligt: Desto bättre är det att Obama och Medvedev kommit överens om gemensamma riktlinjer för en global nedrustning av kärnvapen. I dag offentliggör han de konkreta planerna tillsammans med de före detta republikanska utrikesministrarna Henry Kissinger, utrikesminister under Nixon, och George Schultz, Reagans utrikesminister. Även Sam Nunn, demokratisk senator från Connecticut, och William Perry, försvarsminister under Clinton, deltar vid presskonferensen. Obamas initiativ är definitivt ett välkommet avsteg från den förre presidentens icke-plan för att motverka kärnvapenspridning. Om det lyckas. Ambitionen är, enligt New York Times, att få till samtal med Iran så snart som möjligt och inleda den långa och mödosamma processen med att etablera maximiavtal för kärnbränsle et cetera. Sannolikt står Nordkorea näst på tur strax därefter. Svårigheten i att finna former för att reducera spridningen av kärnvapen kan bäst sammanfattas i ett utdrag ur Obamas tal i Prag för ett par veckor sedan: “The goal will not be reached…
Lär av historien
Någon hittade ett gäng finfina knappar från 1980-talet i SSU-distriktets gamla källare på Skytteholmsvägen. Budskapet är lika tidlöst som enkelt, kombinerat med en skön retrodesign. Ämnet är dessutom mer aktuellt än någonsin i dessa dagar av mer eller mindre genomtänkta prokärnkraftskampanjer. Vill du också ha en? Ta en sväng förbi distriktsexpeditionen och fråga snällt. Så här fin är min egen:
En energidebatt – två skyttegravar – noll nya lösningar
För den som ögnat igenom åtminstone ett par tidningar och slökikat på några nyhetsinslag de senaste månaderna är det lätt att greppa att det hänt något med den svenska energidebatten. En morgon fylldes en helsida i både DN och SvD av en annons, undertecknad “Nätverket för framtidens energi”. På samma sätt är en hel avdelning på elitopinionsaggreatorn Newsmill köpt. Plötsligt gör kristdemokraterna utspel om kärnkraften. Mona kommenterar försiktigt. I mitten av uppmärksamheten står miljöpartiet. Det är tydligt att debatten blivit mer polariserad, och rösterna i mitten färre och mer lågmälda. Verkligheten är att det bakom “Nätverket för framtidens energi” döljer sig en välorkestrerad och påkostad PR-kampanj, finansierad av arbetgsgivar- och fackförbund inom industrin. Syftet är att påverka kritiska opinionsbildare till att skifta ståndpunkt i kärnkraftsfrågan, och byta ut en förhållandevis kylig och avvaktande ställning mot en mer generös omfamning av energislaget. Inte för att det är något fel med initiativet…