Down the backstreets
Ingen stad i USA har genomgått en så extrem förvandling som Detroit. Från att ha varit en blomstrande motormetropol med en snabbt växande befolkning liknar den i dag mest en spökstad. 1950 bodde närmare två miljoner personer i Detroit. I dag är samma siffra strax över 900 000. Inom loppet av ett decennium – en period som präglats av nedskärningar och konkurser inom fordonsindustrin – har 50 000 personer lämnat Detroit. Utvecklingen är lika delar häpnadsväckande som tragisk. I centrala Detroit står flera kontorsbyggnader tomma och stadens borgmästare aviserade nyligen att man planerar att riva flera hus som inte är lönsamma. Och mycket lite tyder på att det ska vända. De stora fordonskoncernerna Ford och Chrysler brottas fortfarande med en sviktande lönsamhet och har svårt att konkurrera med internationella bilmärken. GM, tidigare kronjuvelen i amerikansk bilindustri, togs förra året över av den federala regeringen. Ett gäng dokumentärfilmare har i tre…
Hyveln drar över Europa
Aldrig tidigare har det ekonomiska skiftet skett snabbare än under de senaste månaderna. Från att finanskrisen såg ut att etablera en ny konsensus kring en mer efterfrågestyrd finanspolitik, med kontracykliska stimulanser, tycks samma ekonomiska recept som skapade krisen vinna allt mer mark. Fler och fler finansministrar i Europa stoppar tillbaka Keynes i bokhyllan och plockar fram Friedman igen. Senast i raden är socialdemokratiskt styrda Spanien, som i dag meddelar att kostnaden för att avskeda personal ska minska. Dessutom minskar regeringen utgifterna för flera offentliga försäkringar och bidrag. Landets premiärminister argumenterar för att den ekonomiska politiken måste inriktas på att övertyga marknaderna snarare än mer långtgående ambitioner. Det är synd att Europas politiker är så obegripligt ängsliga inför den egna finanspolitikens möjligheter. Var finns självförtroendet? Och vem vågar gå emot strömmen? Intressant om Politik, Samhälle, Ekonomi, EU, Europa, Arbetsmarknad, Spanien
Sommaranthem
En av årets bästa låtar fick precis en matchande video: Intressant om Kultur, Musik, Electro, Uffie, Pharrell
Härdsmälta i riksdagen
Så gick det igenom. Den borgerliga majoriteten i riksdagen – bortsett från två modiga centerpartister – beslutade i går att riva upp den så kallade avvecklingslagen. Därmed är det fritt fram att bygga tio nya reaktorer om en befintlig reaktor tas ur bruk. Voteringen markerar ett klart brott med den breda energipolitiska samsyn som funnits i Sverige under många år. Regeringen har gjort partipolitik av viktiga framtidsfrågor. Vad som är mest förvånande är att Centerpartiet nu i praktiken skrapar bort sin historiska identitet och med största sannolikhet accelererar det interna sönderfallet. Själv undrar jag mest hur de lokala centergräsrötterna tänker om rikspartiets snabba omsvängning. Hur känner de pragmatiska centerpartister som utgör stommen i partiet? Och vem vågar lita på Centerpartiet efter det här? En sak är säker: Maud Olofsson har effektivt berövat centern sin själ. Kärnkraften är en extremt osäker, farlig och olönsam energilösning. Att bryta uran är förenat med…
Bun B!
Snart så.
Lång väg kvar för Europa
Inser att det har blivit en hel del demagogiskt hamrande av budskapet att den befintliga lågkonjunkturen inte kan bekämpas med minskade underskott och krympta offentliga utgifter. Tjatigt kan tyckas. Men faktum är att Europa med största sannolikhet håller på att begå ett historiskt misstag och missar chansen att långsiktigt och strukturellt förbättra förutsättningar för tillväxt och vässad sysselsättning. Ledarsidor och ekonomer vill gärna ge intrycket av att det inte handlar så mycket om politik, snarare om pragmatism och praktiska överväganden. I själva verket är Europas ekonomiska vägval i allra högsta grad ideologiskt och en fråga om värderingar och åsikter. Därför är jag förvånad över att diskussionen inom den progressiva vänstern varit så pass lågmäld. Den senaste lågkonjunkturen, strax efter it-bubblan, skiljde sig en hel del från det vi ser framför oss just nu. Det något plottriga diagrammet nedan illustrerar hur arbetsmarknaden förändrades de elva månaderna efter lågkonjunkturen inleddes. Finanskrisen som inleddes…
Räntan räcker inte
De senaste veckorna har – förutom den vanliga fotbollsfrossan – dominerats av nyheter om den finansiella panik som drar över Europa. Land efter land har lanserat mer eller mindre genomtänkta åtstramningspaket för att “lugna marknaderna” i förhoppning om att stormen ska blåsa över. Flera ekonomer, däribland Paul Krugman, pekar på att problemen härstammar från att eurozonen inte är ett optimalt valutaområde och att en central penningpolitik fungerar som en tvångströja för medlemsstaterna. Somliga föreslår till och med att EU bör överge EMU-samarbetet och återinföra egna valutor för att få tillbaka det nationella räntevapnet. Problemet med den argumentationen är flera. Först och främst visar den pågående krisen med all önskvärd tydlighet att en expansiv penningpolitik i sig inte stimulerar tillväxt och sysselsättning. Sverige har i princip en nollränta i kombination med en fortsatt trög arbetsmarknad. En lägre räntenivå kommer hellre aldrig att påverka sysselsättningen på längre sikt. För det andra är…
Skamligt, USA
I dag skriver IHT en brutal berättelse om nioåriga barnsoldater i Somalia. Knappast en nyhet, tänker några, då så många som 80 procent av de islamistiska rebellstyrkorna består av barn. Men den här gången är det annorlunda. Artikeln handlar i stället om att en femtedel av stödstyrkorna till Somalias övergångsregering, som backas upp finansiellt av USA, består av barnsoldater. Med andra ord betalar USA Somalia för att rekrytera barnsoldater. I artikeln intervjuas bland annat Awil, en tolvårig pojke med en Kalashnikov över ena axeln, en cigarett i mungipan och en påse med kat i fickan. Hur nobelt målet om ett terroristbefriat Afrikas horn än är kan det aldrig vara rimligt att slita barn ur skolbänken till stridsfältet. Men den extrema situationen i Somalia pekar också på ett större problem för USA. Av alla världens länder är det bara två som ännu inte ratifierat FN:s barnkonvention – Somalia och USA. Obama…
Smolket i bägaren
Dagens SCB-mätning har vid det här laget kommenterats och dissekerats in i detalj. Bloggare och tyckare till vänster gläds åt framgångarna för det rödgröna laget, somliga med en oroande självsäkerhet. Och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte andas ut något åt den betryggande marginalen mellan blocken. De senaste veckornas molokna mätningar har långtifrån känts pepp. Men en obehaglig, påträngande, känsla i mig gör att jag har svårt att förmå korka upp champagnen riktigt ännu. Vad som oroar mig är att så pass få kommenterar Socialdemokraternas extremt svaga väljarstöd, blott 33,8 procent. Det känns inte rätt. Rotar man runt lite bland SCB:s siffror hittar man följande diagram, som illustrerar SCB:s undersökningar över tid. Att Socialdemokraterna har samma låga resultat, och Moderaterna samma höga, som under slutet av 1980-talet känns sådär. En rödgrön regering med en svag socialdemokrati och ett oppositionsparti med rekordsiffror kommer att skapa långsiktiga, strukturella, problem…
Hej då, DN
Dagens DN Ekonomi rymmer en smått bisarr artikel om ungdomsarbetslösheten. Gårdagens tes om att ungdomsarbetslösheten “är på väg ner” hamras i dag in genom budskapet att oppositionen överdriver hur många som faktiskt är arbetslösa. I artikeln intervjuas även ett par studenter från Handelshögskolan i Stockholm, där de berättar att de faktiskt inte alls är särskilt svårt att skaffa jobb. Ursäkta? Sedan när blev studenter från Sveriges mest prestigefyllda skola utsatta på arbetsmarknaden? Det hade varit mer intressant om DN hade intervjuat ett tvärsnitt av ungdomsgenerationen som befinner sig på tröskeln till arbetsmarknaden, i stället för att småprata med samhällets kanske allra mest gynnade grupp. Ovanstående är bara ett exempel på hur Sveriges historiskt vassaste dagstidning tappat i kvalitet och skärpa det senaste halvåret. Gunilla Herlitz, vd i första hand och chefredaktör i andra hand, har kompromisslöst sagt upp personal och ensidigt fokuserat på vinstkrav framför journalistisk integritet. Resultatet är en…