Magknorrets bojor
Hur kan man vara hungrig, prick hela tiden? Mellan tangentknattret på jobbet sitter jag typ och dagdrömmer om möjliga snacks. Sjukt.
Back in the days
Mycket har sagts om Barack Obamas bakgrund och historia, men vad få känner till är att han faktiskt debuterade Tag Teams klassiska “Whoomp There It Is” från 1993. Se där. The Colbert Report Mon – Thurs 11:30pm / 10:30c Obama’s Whoomp! There It Is Controversy www.colbertnation.com Colbert Report Full Episodes 2010 Election March to Keep Fear Alive Intressant om Politik, Samhälle, Kultur, Barack Obama, Hip Hop, Tag Team, Whoomp There It Is
NATO – en återvändsgränd
“Vi måsta vitalisera NATO:s roll i världsfreden.” Den deklarationen lämnar president Barack Obama på dagens ledarsida i International Herald Tribune. Obama tar på sig rollen som lekledare genom att understryka vikten av att stärka den transatlantiska säkerhetspakten, NATO, genom att knyta ytterligare länder till organisationens paraply. Andra länder förväntas glatt följa efter. Bara genom att utveckla nya försvarsstrategier mellan Europa och USA går det att säkra varaktig fred i många av världens konflikthärdar, menar presidenten. Och visst känns argumentet kittlande. Problemet är bara att det är grovt förenklat och saknar en mer långsiktig idé om säkerhetspolitikens framtida roll och mönster. NATO lider av uppenbara problem med legitimitet i många av de regioner där dess trupper verkar. Organisationen uppfattas ofta som en förlängd arm av USA:s intressen i världen, alldeles oavsett om det är sant eller inte. Flera debattörer har kritiserat insatsen i Afghanistan för att i alltför stor utsträckning domineras av…
Tips
Favoritopinionsbildaren Rachel Maddow intervjuar favoritkomikern Jon Stewart. Ljuv dialog uppstår. Intressant om Politik, Rachel Maddow, Jon Stewart, USA
Vad finns i paketet?
Jaha. Det var det. Mona Sahlin meddelar att hon inte ställer upp till omval och hela havet tycks plötsligt storma. Beslutet rör upp känslor av besvikelse och oro. Mona Sahlin har inte bara formulerat en klok uppdatering av politiken på flera områden, som mångfald, jämställdhet och välfärd. Hon har dessutom erbjudit ett modernt ledarskap med en tacksam brytning från socialdemokratins dominerande gubbvälde. Att skulden faller på henne är både orimligt och farligt för utvecklingen framöver. Nu är det oändligt viktigt att personer på ledande positioner inom Socialdemokraterna inte får frikort när Sahlin lämnar. Problemen inom socialdemokratin är strukturella och omfattar mångfaldigt fler än partiordföranden, alldeles oavsett vad den mediala centrifugen för närvarande kommunicerar. Stolsvärmarna borde känna sig manade att lämna över. En sak är säker: nästa partiledare, oavsett vem det blir, har många sömnlösa nätter framför sig. Vill han eller hon slippa höra tvivlets stämmor hagla under nästa valrörelse krävs nämligen mer än…
Briljans
Det bästa som hänt Kanada sedan hockey och lönnsirap, finfina Arcade Fire, framförde i går “Sprawl II (Mountains beyond mountains) på SNL. Utkantsmelankoli när den är som bäst. Plötsligt fick villamattornas repetitiva kluster ett eget soundtrack.
Vår bästa tid är nu
Vi måste skala ner vår konsumtion och levnadsstandard för att klara av miljömålen i framtiden. Tillväxten kan inte längre tillåtas ha ett värde i sig. Det kan till och med bli aktuellt med nolltillväxt. Ekonomisk utveckling står i direkt konflikt med en hållbar dito. I takt med att miljödebatten skiftat form under de senaste åren har också udden riktats alltmer mot idén om att ekonomin måste växa för att finansiera konsumtion, såväl privat som offentlig. Debattörerna tycks sätta likhetstecken mellan tillväxt och ökade utsläpp. Bara genom att köpa mindre, äta mindre och skruva ner elementen ett par grader där hemma kan vi klara av klimathotet, resonerar förespråkarna. Argumentationen känns väl snäv. Och konservativ. Synsättet utgår från att tillväxt, traditionellt sett mätt i BNP per capita, är något statiskt och oföränderligt. Liksom att det i praktiken bara finns en enda källa till långsiktig tillväxt. I verkligheten ser det väldigt annorlunda ut.…
Var det allt?
I dag meddelade Mona Sahlin att hon vill att samtliga ledamöter av partistyrelsen och det verkställande utskottet ställer sina platser till förfogande. Partiet behöver förnyelse, meddelar hon. Gott så. Problemet är bara att socialdemokratin har en tendens att tro att nya personer på ledande poster per automatik alstrar medlemmar, väljare och valsegrar. Om det ändå vore så väl. Vad Socialdemokraterna behöver är varken hopklistrade snabblösningar eller pr-orkestrerade utspel som kalibreras till en tårtbit av befolkningen. Ska partiet kunna legitimera sin existens längs det politiska spektret behövs i stället en långsiktig, strukturell, idé om vilken politik Sverige behöver för att fungera bättre. Vilka reformer som på samma gång stöper om det politiska samtalet – skiftar tolkningsutrymmet – och dessutom karvar ut en vision om var samhället ska befinna sig i framtiden. Om 10 år. Om 20. Om 30. I en sådan ambition måste perspektiven breddas. Fler röster rymmas. Det handlar om…
Ben på shoppingrunda
I tisdags valde USA nya sammansättningar i representanthuset och senaten som garanterat kommer att blockera varje försök till finanspolitisk stimulans. Det nyvalda tepartygänget strävar snarare efter att efterlikna det brittiska självspäkningsexperimentet. Var femte skattekrona – och därmed var femte offentlig utgift – ska bort. Bara en radmager ekonomi kan sporra återhämtningen tycks det nya evangeliet lyda. Dagen efter meddelar den amerikanska centralbanken, The Federal Reserve, att man kommer att pumpa in 600 miljarder dollar för att köpa upp statliga skuldpapper i syfte att hålla nere kort- och långsiktiga räntesatser. På så sätt hoppas Ben Bernanke öka likviditeten och hålla deflationsrisken på armlängs avstånd. Den japanska mardrömmen från 1990-talet hägrar ännu. Förhoppningen är att öka hushållens konsumtionsutrymme och därigenom stimulera ekonomin och i förlängningen arbetsmarknaden. Man kan bara hoppas. Med en styrränta som i praktiken ligger runt noll har centralbanken hamnat i en så kallad likviditetsfälla, där traditionell penningpolitik mer eller…
Grumlig brygd höjer oddsen
Ett år och två månader tillbaka. Det är en krispig, tidig, septembermorgon i Washington DC. Gräsmattan vid The Mall ligger insvept i dagg och fukt från nattens regn och skvallrar om tidens nederbördsmättade klimat. Luften kletar, tränger sig på. Eftersom det är lördag ligger många DC-bor ännu och drar sig efter långa arbetsveckor och ett påtagligt lugn omger ett av världens viktigaste maktcentra. Trafiken är gles. Invid Freedom Square har hundratals personer samlats. Runt omkring dem ligger en uppsjö av banderoller, t-tröjor och plakat. Deltagarna är en mångfacetterad blandning av religiöst präglade konservativa från glesbygds-Amerika, vapenlobbyn, nyliberaler, konstitutionspuritaner och olika grupper som ställer sig kritiska till all statlig inblandning. En av de första stora Tea Party-manifestationerna tar succesivt form och mitt bland folkhopen står jag, en svensk med värderingar och åsikter som representerar ondskan själv för aktivisterna som samlats. Mitt hemland väcker starka reaktioner. “Hur känns det att leva under…