Om vanmakt, klass och rasism
Få saker kan irritera mig så mycket som när folk påstår att hiphop från södern bara är intelligensbefriad och materialistisk. Att den saknar relevans och en större berättelse. I själva verket är det ofta den breda dialektens rap som speglar några av USA:s kärvaste områden och lyfter trängande sociala och ekonomiska problem. Anledningen är att den förhållandevis stora autonomin för delstater, med många års dominans av konservativa gunernörer, har etablerat spillror av sociala skyddsnät som gör att de mer liknar nattväktar- än välfärdsstater. Där liberala (i amerikansk bemärkelse) delstater i nordost investerat i omfattande sjukvårdsförsäkringar och satsat på bostäder och infrastruktur har bandet av röda (än en gång i amerikansk bemärkelse) stater i syd bantat en redan begränsad välfärd och i stället sänkt skatter. Resultatet är urbana områden i syd som är svårt eftersatta, med med lägre boendestandard och utbildningsnivå. Ingenstans i USA är exempelvis arbetslösheten så påtatlig och barnfattigdomen så…
De 50 bästa hiphopskivorna 2000-2009
När 00-tal så småningom kryper över till 10-tal börjar bästa-listorna dyka upp lite varstans. Efter en diskussion med en kompis snodde jag ihop följande lista över de, i mina ögon, femtio bästa hiphopskivorna från det senaste decenniet. Mer eller mindre i ordning. 1. Reflection Eternal – Train Of Thought 2. Nas – Stillmatic 3. M.O.P. – Warriorz 4. Screwball – Y2K 5. DITC – Worldwide 6. AZ – AWOL 7. Jay-Z – The Blueprint 8. Masta Ace – Disposable Arts 9. O.C. – Starchild 10. Cormega – The Realness 11. Pete Rock – Soul Survivor II 12. Scarface – The Fix 13. Freddie Foxxx – Industry Shakedown 14. Guilty Simpson – Ode To The Ghetto 15. Gang Starr – The Ownerz 16. Black Moon – Total Eclipse 17. G-Side – Starshipz & Rocketz 18. eMC – The Show 19. Fashawn – Boy Meets World 20. Cormega – Born & Raised…
Snart så
Intressant om Musik, Kultur, Young Jeezy, Rap, Hip Hop, Berns
Lyckomusik
Av någon anledning har jag helt lyckats missa The Kid Daytona, en otroligt talangfull ordsmed från Bronx. Under 2008 släppte han trevliga mixtapet ‘A Tribe Called Fresh‘, som bjöd på avantgardistiska ordkrumbukter och dessutom lyckades vara en värdig hyllning till originalet. Nästa installation, albumet ‘Come Fly With Me’, släpps om exakt sex dagar. Här är ett par tips: ‘Air Born’ tillsammans med UGK-legenden Bun B. 6th Sense har producerat sitt livs beat och både ungen och sötebrödet lägger förstklassiga verser: Storslagna elektroångande ‘Twilight’, producerad av Jet Stream: Ett spår från ‘A Tribe Called Fresh’: Fly Shit:
Mos Def!
Fyra minuter och tjugoåtta sekunder senare står skåpet där som om 2009 = 1999 och Mos Def aldrig släppt ifrån sig några hafsverk däremellan. Och vilken effin’ video. Den gamle Rawkusräven ser ut som om han aldrig varit mer peppad än just nu och kittlar oss att tro att nya skivan kan (emfas: kan) bli ett av årets mest underhypade storverk. Rimmen är sinnrikt framhamrade och beatet är perfekt souligt utan att bli söndersamplat. Plötsligt blev östkusten intressant igen.