En välkommen lightreform

Efter närmare tio månaders långbänk beslutade i går det amerikanska representanthuset, kongressens ena kammare, att bifalla förslaget till genomgripande sjukvårdsreform. Med röstsiffrorna 220 mot 211 – och en enig republikansk opposition – är förslaget därmed redo att skrivas in i lag av president Obama inom kort. Entusiasmen efter beskedet har inte låtit vänta på sig, både bland bloggare och på ledarsidor. New York Times beskriver reformen som historisk, jämförbar med exempelvis Medicare och Civil Rights Act på 1960-talet.

Men frågan är vad den nya sjukvårdsmodellen egentligen innebär, och vilka effekter den får för landets hittills oförsäkrade. Barack Obama har själv medgett att “det inte rör sig om en radikal reform, men väl ett steg i rätt riktning.”

Reformen är långtifrån idén om en allomfattande sjukvård som täcker in hela den amerikanska befolkningen. I stället introduceras mekanismer på den befintliga försäkringsmarknaden som sätter press på priser och tvingar försäkrings- och vårdbolag att erbjuda sjukvård till en större andel av befolkningen. Det i kombination med subventioner för låg- och medelinkomsttagare kommer drastiskt att förbättra tillgängligheten. Men enligt administrationens eget budgetkontor beräknas så många som 23 miljoner fortfarande vara utan försäkring år 2019.

Dessutom, för att få med sig konservativa demokrater från södern, tvingades kongressmajoriteten exkludera abort från sjukvårdsreformen. Mycket pekar också på att republikanerna redan nu laddar upp för att använda den skakiga processen till reform som artilleri för att återta majoriteten i höstens kongressval. Läget är långtifrån optimalt för demokraterna.

Trots lapptäcket av undantag, särregler och snåriga villkor är sjösättningen av sjukvårdsreformen en beundransvärd milstolpe under Obamas presidentperiod. En kompromiss som förbättrar situationen för miljoner amerikaner är definitivt bättre än det status quo som i dagsläget etablerar en permanent underklass. Förhoppningsvis är det här bara början på ytterligare progressiva reformer i hela det amerikanska samhället. Självklart hade en renodlad offentlig sjukvårdsmodell, alternativt en försäkringsmarknad med offentliga aktörer, varit att föredra. Då hade både kostnaderna varit lägre och täckningen högre. Samtidigt ska man inte underskatta den kulturella särprägel som råder i stora delar av USA och den djupt rotade misstro som finns mot all form av federal inblandning. Och i ljuset av det är reformen ingenting annat än smått otrolig.

Intressant om Politik, Samhälle, Ekonomi, Sjukvård, USA, Barack Obama, Demokraterna, Sjukvårdsreform, Kongressen,

SvD, DN