Category Archives: Ingen kategori

Resultatet fran gardagens gravande i vinylbackar. $10. I gar tomdes stora delar av stan pa folk eftersom det ar Labor day pa mandag och manga passar pa att anvanda dagarna till en kortsemester. Sjalv har jag tillbringat de senaste 45 minuterna till att forsoka klura ut hur tvattmaskinen fungerar. Vad ar skillnaden pa ‘Super Clean’ och ‘Ultra Clean’ liksom? Och vad innebar ‘Cold cold’ jamfort med enbart ‘Cold’. Ett mysterium ar vad det ar. I dag gar allting dessutom lite langsammare an vanligt eftersom jag tog ett par ol med J i gar, som rakar vara har samtidigt. Note to self: ga inte genom parker pa kvallen. Hade omkring tjugo valvaxta rattor runt benen pa oss nar vi skulle gena genom Tompkins Square Park. Dagens lunch. En annan upptackt ar det finns decaf kaffe overallt. Pa riktigt. Det spelar ingen roll om du ar pa ett sjabbigt pizzahak, pa en coffee…

Read more

Ovanstående är ett citat från en av de jag pratade med i dag och uttalandet kapslar förtjänstfullt in det politiska klimatet just nu. Alla, och jag menar alla, pratar om vad som kommer att hända med det amerikanska sjukvårdssystemet. Vanliga människor oroar sig för om marginalerna ska gå ihop och om familjen ska klara sig helskinnad från sjukdomar; op-ed-författarna på Times och Wall Street Journal utbyter heta ordväxlingar om vilken väg som är den rätta för USA. Fler och fler på den progressiva oroar sig för om den skakiga majoriteten i senaten ska räcka till för att klämma igenom en mustig sjukvårdsreform eller om Obamas konsensusambitioner ska grusa en unik chans för den amerikanska vänstern. Oberoende mätningar visar att stödet inom landets oberoende väljarkår har urlakats rejält sedan installationen i januari. Administrationen har konsekvent försökt mota kritikerna i grind genom att bemöta kritiken i massutskick till sympatisörer och utspel i…

Read more

Tillbringade förmiddagen i min “hemmaborough”, Queens, där jag intervjuade ett par intressanta personer om hur recessionen påverkat dem. Först i blandade Briarwood och sedan i sorgebarnet Queensbridge. Därefter har jag planlöst knatat omkring på Lower East Side och kollat i lite vintagebutiker. Det är runt 28 grader ute och helt galet fuktigt så det känns typ som att gå runt i en urban regnskog. Men vem klagar. Just nu sitter jag på ett organiskt kafé i Williamsburg och känner som en enda stor hipsterklyscha. Här är i alla fall ett axplock av de personer jag träffat. Först ut är Michael Gray, som jobbat för MTA (det offentliga bolaget som driver tunnelbanan) i 22 år. När jag träffade honom var han på väg för att överklaga försäkringsbolagets beslut att inte ge honom tandvård, trots att han alltså betalat i över 20 år. Otroligt intressanta berättelser. Här ringer Mike försäkringsbolaget: Framför “domstolen”:…

Read more

Efter varldens langsta flygresa – inklusive kaostransfer i Frankfurt – ar jag antligen pa plats. Fran och med i dag till och med onsdag nasta vecka bor jag i omradet Jamaica, i den sodra delen av stadsdelen Queens. Efter en efterlangtad dusch och kinamat ar jag pa banan igen och ska alldeles strax ta tuben for att rekognosera lite grejer infor forsta intervjun i morgon. Det ar verkligen en speciell kansla att antligen vara har efter allt planerande och fixande. Framfor allt kanns det fantastiskt att vara i applet igen, for forsta gangen sedan 2002. Nu ar jag bara sjukt taggad att komma igang och borja jobba. An sa lange har jag inte tillgang till wifi (darav avsaknaden av svenska bokstaver) sa med storsta sannolikhet blir det sparsmakat med bilder den har veckan. I’ll keep you posted.

Det är tiden då planet till New York lyfter i morgon och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte var nervös. Mycket ska klaffa för att det här går ihop men förhoppningsvis kommer jag hem med åtminstone nåt vettigt. Jag kommer att försöka hålla eventuella intresserade uppdaterade med bilder och en och annan kommentar från reportageresan här på bloggen (därav den nya loggan). See ya.

En skön reklam med Jay-Z, där han återskapar samtliga skivomslag i diskografin. Nya skivan är för övrigt riktigt, riktigt bra.

Ted Kennedy var utan tvekan en av de i särklass viktigaste progressiva krafterna i det amerikanska politiska systemet. Hans ideologiska lyskraft kommer saknas. Med fler politiker som honom hade allomfattande sjukvård varit ett faktum för länge sedan, tillsammans med en betydligt fylligare välfärdsstat, mindre klyftor och fler möjligheter för vanliga människor. Kennedys politiska vision för USA var nämligen någonting helt unikt; när konservativa demokrater röstade för republikanska skattesänkningar under Reagan och Bush II deklarerade han i stället en svepande och principfast krigsförklaring mot fattigdom, maktlöshet och cynism. När Bill Clinton dödförklarade välfärdsstaten som nyvald president kontrade han, via ett flammande tal i senaten, med hur förfallet i storstädernas förorter och den extrema snedfördelningen i inkomster höll på att slita samhällets masknät itu. Förhoppningsvis kan Kennedys idéer, ideal och principer fortplantas till nästa generations samhällskritik. Och inte minst till Obamaadministrationens reformsträvanden. Kennedys beundransvärda politiska arv bjuder dessutom på en viktig läxa för…

Read more

Väntar ivrigt på nästa släpp signerat herrarna från Huntsville, Alabama. Tills dess för jag mätta aptiten med finfina ‘My Aura’ och det pinfärska mixtapet nedan:

Det brittiska facket har, med hjälp av nummer 44, knåpat ihop ett finfint klipp om vikten av fackföreningar. Tack för tipset, Marcus.

280/841