Author Archives: Daniel

Det finns två liv. Ett med ipod, och ett utan. Livet med ljuv musik i öronen gör att en tunnelbaneresa är rätt soft och du kan sjunka in dina egna tankar utan att behöva ta så stor notis om omvärlden. Livet utan ipod innebär att du helt plötsligt tvingas konfronteras med personliga mobilsamtal, pensionärer med dålig hörsel som skriker på varandra och skolklasser med fuktiga gympapåsar. Är det såhär världen låter?

Du missar väl inte att 2007 års upplaga av Rör inte min kompis har kickat igång? Stöd kampanjen och fonden genom att köpa den finfina knappen med den klassiska handen på. Lika snygg nu som då.

Den gode K och ett gäng andra från linje 17 har knåpat ihop några videor med ett minst sagt unikt innehåll. Idén är att via översättning från Babelfish dubba sketcher med inriktning mot vardagstips. Projektet kallas kort och gott för Brechnev (efter mannen med de buskiga ögonbrynen). Här är ett exempel:

Det är väl lika bra att erkänna. Jag är en sucker för det mesta som har med nästa års amerikanska presidentval att göra. Framför allt därför att jag är en politisk varelse som tycker saker och är nyfiken på de idéer och tankar som ligger till grund för det klimat och den debatt som råder. Världen är som bekant större än riksdagsvalet. Men lika mycket för att valet påverkar världen i allmänhet och Europa i synnerhet. En viss typ av ekonomisk politik på andra sidan pölen påverkar helt enkelt våra möjligheter att bedriva politik. Det vore dumt att inte bry sig. Problemet med perspektivet i den amerikanska förvalsdebatten ligger till stor del i det faktum att det politiska landskapet är så pass polariserat. Antingen är du för den nuvarande administrationen – oavsett om det är Bush personligen eller principerna som lockar – eller så är du tokemot. Vad du är…

Read more

Blev tipsad om Kens nya skiva av en kompis. Med tipset – som damp ner i mejlform – kom också det fina skivomslaget. Hässelby, stand up. Ingenting är lika hood som en safarikavaj:

Leif Zern skriver en otroligt träffande spalt i DN Kultur i dag om hur uppkomsten av alla nya gallerior påverkar det offentliga rummet. Grundtesen är att det tränger undan offentliga arenor för demokratiska och politiska samtal parallellt med att konsumtionsytorna integreras med samhället i övrigt. Gränsen mellan kassan och gatan suddas ut. Konsumtionsobenägna – och ovilliga – får fint hålla sig undan. En annan fråga är om gallerior överhuvudtaget bidrar med något utvecklande eller nyskapande, eller om det mer eller mindre fungerar som ett inglasat reservat med redan etablerade aktörer? Behöver vi verkligen fler pärlband av förutsägbara kedjebutiker med hissmusik i bakgrunden? Eller så kanske det är dags att våga tänka nytt, bortom vältempererade köptempel. Hur kul det än är att konsumera.

Hela kötthanteringsdebaclet på ICA känns faktiskt bara bisarrt. Inte nog med att själva konceptet med att ompaketera gammalt kött är wack så är det helt ofattbart att just den del av ICA-koncernen som har högst omsättning – och ren vinst – ertappats med fingrarna i köttdisken. Annars skulle man ju kunna tänka sig att någon shady butik på obygden med minimarginaler skulle skarva lite med regler. Fortfarande fel förstås, men det skulle trots allt vara mer förståeligt. Nu är det i stället de mest välgödda ICA-handlarna i Stockholm som verkar ha fuskat mest och värst. Under de perioder jag har jobbat i ett flertal ICA-butiker har jag sett både ett och annat, men ingenting som varit i närheten av motsvarande kreativitet. Frågan är om ens ICA-Stig lyckas fixa det här.

Ingefära är gott. Sjukt gott. Dessutom går det att ha i och på i princip allt. Genialt.

Vem trodde att en av årets bästa låtar skulle landa i facket skånsk indiehouse? Johan T Karlsson – aka Familjen – pressar fram tre minuter och femtiotvå sekunder ren glädjemusik med hjälp av syntloopade samplingar och kliniska kickdrums. Bonnskånska möter Detroits klubbscen liksom. Och även om låten är orimligt vass i sig är frågan om inte videon kvalificerar till bästa någonsin med sitt frikyrkotheme. Det snurrar i min skalle hamnar hur som helst långt ovanför allt annat just nu. Sov heller inte på de fina remixarna av Cat Burglar respektive Mike Downey. Andra bloggar om: Musik, Kultur, Familjen, House, Detroit, Indie

Tiderna förändras. Den låga dollarkursen på andra sidan sjön har haft en mängd effekter den globala ekonomin. Flera länder, till exempel i oljebältet, har nu övergett sin fasta växelkurs gentemot dollarn då det anses för osäkert. Andra ser det låga valutapriset som en signal om att USA:s negativa handelsbalans och stora underskott kommer att färga av sig även på den ekonomiska tillväxten. Big surprise, någon? Desto mer intressant är det att flera inom musik- och nöjesindustrin har begärt att få betalt i euro i stället för dollar, eftersom “det känns tryggare”. Kanske är dollarns storhetstid över? I alla fall enligt Jay-Z, som 0:50 in i videon till “Blue Magic” räknar upp i, just det, eurosedlar.