Leif Zern skriver en otroligt träffande spalt i DN Kultur i dag om hur uppkomsten av alla nya gallerior påverkar det offentliga rummet. Grundtesen är att det tränger undan offentliga arenor för demokratiska och politiska samtal parallellt med att konsumtionsytorna integreras med samhället i övrigt. Gränsen mellan kassan och gatan suddas ut. Konsumtionsobenägna – och ovilliga – får fint hålla sig undan.
En annan fråga är om gallerior överhuvudtaget bidrar med något utvecklande eller nyskapande, eller om det mer eller mindre fungerar som ett inglasat reservat med redan etablerade aktörer? Behöver vi verkligen fler pärlband av förutsägbara kedjebutiker med hissmusik i bakgrunden? Eller så kanske det är dags att våga tänka nytt, bortom vältempererade köptempel. Hur kul det än är att konsumera.