Europas läxa
I går släppte Congressional Budget Office nya siffror som visar effekterna av det stimulanspaket som sjösattes i samband med finanskrisen under 2009. Grafen nedan illustrerar skillnaden i BNP i två olika scenarier. Den blå linjen visar den amerikanska ekonomins utveckling med stimulanspaketet, den röda ett presumtivt scenario utan stimulanser. Tyvärr tycks inte de amerikanska erfarenheterna väga särskilt tungt vid de europeiska regeringssammanträdena. I stället för att våga investera sig ur en svajig konjunktur och en historiskt hög arbetslöshet väljer allt fler att strama åt finanserna. Tanken är att åstadkomma mer balanserade budgetar och därmed “lugna marknaderna”. Samtidigt sitter Europas räntehökar och vill inget hellre än att klämma upp räntorna för att hålla tillbaka den lilla inflation som finns. Med effekten att en verklig återhämtning med nya jobb ytterligare fördröjs. Egentligen är det ganska häpnadsväckande att samma fluffiga utbudspolitik som skapade vår tids allvarligaste finanskris uppenbarligen ska avhjälpa densamma. Party like…
Ekonomidebatt
Skriver om ekonomijournalistikens grunda bevakning på Second Opinion idag.
Bokstavsbarnet
Sveriges kanske meste musikjournalist Jan Gradvall har presterat en lysande intervju med Petter. Läs hela texten här. Och lyssna på finfina “Krafter”, som samplar Adolphson & Falk:
How high?
Brad DeLong, keynesian och professor i ekonomi vid Berkeleyuniversitetet, skriver intressant om den eviga frågan om vad som egentligen är en rimlig nivå på inflationsmålet. Sverige har, liksom USA, ett inflationsmål på två procent, där högre avvikelser besvaras med höjda räntor och därmed ett minskat penningutbud. DeLong menar att västvärldens alltför strama inflationspolitik är en av orsakerna till massarbetslösheten. Han använder bland annat USA och Japan som exempel på länder där en närapå nollprocentig ränta tömt ut möjligheterna till en stimulanspolitik. How much creeping inflation do we want? We used to think that about 2% per year was enough. But in the past generation major economies have twice gotten themselves stranded on the rocks of the zero nominal bound while pursuing 2% per year inflation targets. First Japan in the 1990s, and now the United States today, have found themselves on the lee shore in the hurricane. Artikeln är…
Surdegssöder
Så var det här. Det yttersta tecknet på östra Södermalms metamorfos, från arbetarstadsdel till ängsligt övre medelklassreservat, tycks ha nått sitt absoluta klimax. Några har, på fullaste allvar och helt utan ironi, öppnat ett surdegshotell. Inte helt otippat är det vid Nytorget, stans i särklass skitnödigaste stadsdel, som surdegarna ska ligga och härskna. Alltså, ett hotell för semestrande människor som är så besatta av sina surdegar att de är beredda att betala för att lämna in dem. Spare me. Den perfekta surdegen har uppenbarligen blivit en lika viktig klass- och stilmarkör som sekelskifteslägenhet och mediejobb. Surdegarnas intåg i innerstadsdelarna hänger nämligen samman med en accelererande gentrifiering, där låginkomsttagare effektivt knuffats utanför tullarna. Liksom småföretagare och konstnärer. Mitt bland surdegarnas sjudande bakterieflora frodas det nya klassamhällets signaler och strukturer. Surdegen blir på så sätt en subtil barriär för de ängsligt invigda som ska skilja rätt från fel, fin från ful, framgångsrik från fattig. Fastän…
C.R.E.A.M.
De senaste dagarna har det rasat en intensiv debatt om huruvida det behövs en genomlysning av vem eller vilka som finansierar de svenska partierna. Den inrikespolitiska ankdamm som är Sverige saknar både lagar och riktlinjer för hur partiernas finansiering ska regleras. För ett par veckor sedan lanserade Arenagruppen Partibidrag, en sida som syftar till att systematiskt bevaka donationer till svenska riksdagspartier. När Socialdemokraterna satt vid regeringsmakten hördes titt som tätt borgerliga politiker och proffstyckare klaga om LO:s bidrag till partiets valkampanjer. Man krävde en öppen redovisning, allra helst att facket stoppade utbetalningarna helt och hållet. Därför är det särskilt intressant att läsa om de senaste veckornas debacle om partifinansiering, där Moderaterna envist klamrat sig fast vid påståendet att det är kränkande för de individer och organisationer som cashat upp över 20 lax för att hjälpa det gamla högerpartiet. Makten får uppenbarligen moderater att skifta perspektiv. Fast till och med den mest…
Våren tillhör röda linjen
11 maj släpps “För Evigt”. Can’t wait. Intressant om Musik, Kultur, Hiphop, Hip Hop, Hip-Hop, Ison & Fille, Ison, Fille, Ison och Fille
Ett kvarter i förändring
Sånt här fascinerar mig. Någon har knäppt bilder på en butiksfasad vid den historiska 125:e gatan i stadsdelen Harlem mellan 1977 och 2004. Panoramat över affärer som kommit och gått fungerar som en levande berättelse om utveckling, segregation och gentrifiering. Från tobakshandel till madrasskedja. Liksom historien om människorna som år ut och år in nött samma trottoar. Tidsanda, stil och influenser skiftar men byggnaderna står tålmodigt betraktande kvar. De välklädda Harlemkvinnorna 1980. Boomboxen 1994. Den unga killen med Timberlandkängor 1999. Jag och S hyrde en lägenhet runt hörnet från butiken, på 123:e gatan vid Morningside Ave, under nio dagar i september 2009 och kunde på plats vittna om hur konstnärer, studenter och hipsters flyttat in i den historiskt afroamerikanskt dominerade stadsdelen. Samma Harlem som en gång i tiden skrämde Manhattanyuppien till omvägar. I dag trängs “Payday loans”-hajar och snabbmatshak med Starbuckshörn och ekologiska matbutiker. Hur ser västra 125:e gatan ut…
USA:s skattesaga
När den amerikanska högern anklagar Obama för att vilja socialisera USA:s ekonomi kan det vara en bra idé att ta en titt på historien. Kartan nedan visar hur landets högsta inkomst-, företags- och vinstskatter skiftat genom åren. Intressant att notera är att perioder med historisk låg beskattning sammanfaller med finansiell instabilitet och kriser medan perioden med högst skatt ses som ekonomiska rekordår. Den klassiska nationalekonomiska skolans recept saknar uppenbarligen förankring i historiska fakta.