Föga oväntat så var spelningen igår med alla mått mätt, briljant. Förutom klassiska konsertlåtar – som jag inte nämner här – blev både “Nästan ditt namn” och “En Stockholmstjej igen” positiva överraskningar. Förutom att den senarenämnda låten omsorgsfullt paketerats om i en grym version var det också första gången på många år som den framfördes live. Starkt. Det allra färskaste bidraget i repertoaren – “Under vulkanen” – gjorde också intryck och intar sannolikt en värdig plats bland låtmaterialet i övrigt. Setlistan finns här. Shout outs till J, E och A och medömkan till den krasslige R som missade allt.
Annars vill jag mest konstatera att en baguettelunch vid Munkbrokajen definitivt är ett tacksamt sätt att fixa lite – och nu kommer där uttrycket som varken du, jag eller nån annan begriper eller tolererar – vardagslyx till en dag på jobbet. Enda smolket i bägaren var att mina exceptionella arbets- och lunchkollegor i Helena, Stefan och Kristian inte var med.
Som ni kan se här till höger har jag lagt till lite länkar, både till hemsidor och bloggar. Behåll det äkta som det heter.
Andra bloggar om: Ulf Lundell, Gastronomi, Kollegialitet, Vardagslyx
