Gårdagens budget från Barack Obama är förutom siffror och staplar också en tydlig spegling av det politiska landskapet just nu. Käftsmällen i kongressvalen strax innan årsskiftet satte en väldigt konkret gräns för exakt hur pass omfattande den demokratiska agendan kan vara. Eller snarare vilka ambitioner som överhuvudtaget kan bli aktuella. En kraftigt decimerad majoritet i representanthuset i kombination med republikansk majoritet i senaten är knappast optimala förutsättningar för en president som svettas över underskott och arbetslöshet. Obama har därför beslutat sig för att navigera på en smal tråd för att locka tillbaka lättskrämda så kallade oberoende väljare, som inte känner lojalitet med varken elefanter eller åsnor, med hjälp av löften om minskade underskott.
Genom frysta utgifter inom flera områden, stora besparingar på offentlig administration och avvecklade skatteavdrag för företag och organisationer hoppas administrationen minska underskottet 1 100 miljarder dollar de närmaste tio åren. Personligen är jag både tveksam och oroad för en ekonomisk politik som stramar åt offentliga utgifter i ett läge då arbetslösheten ännu pendlar runt åtta procent och flera delstater blöder resurser. Men USA är USA. Skattehöjningar – bevisligen mer effektiva för att hämta hem resurser till staten – saknar garanterat stöd i senaten och med största sannolikhet även bland befolkningen. Genom en kombination av besparingar och smala investeringar sätter Obama hoppet till att förra årets stimulanspaket så småningom ska kicka in.
De investeringar som ändå föreslås återfinns huvudsakligen inom tre områden: energi, utbildning och jobb. Administrationens ekonomer har för länge sedan insett att USA inte kommer att kunna konkurrera med låga löner. Klokt nog. Därför rymmer budgeten färska slantar till ny infrastruktur – i form av vägar och utbyggda trådlösa nätverk runt om i USA. Obama argumenterar för att riktade satsningar på förnyelsebar energi, forskning i världsklass och ett mer högpresterande utbildningsväsende både kan få fart på ekonomin och samtidigt förbereda den amerikanska arbetsmarknaden för global konkurrens. Kostnaden för att läsa vidare vid högskola och universitet kommer också att sjunka, i synnerhet för studenter från hushåll med låga inkomster. Därmed är idén att med förhållandevis enkla medel rusta den amerikanska ekonomin för en långsiktigt mer hållbar tillväxt, bortom tidigare decenniers låne- och konsumtionseldade ekonomi.
Republikanernas alternativ är, inte helt otippat, en kombination med av trubbiga skattesänkningar som skulle gynna den rikaste tiondelen av befolkningen och extrema nedskärningar inom stora delar av den offentliga sektorn. Somliga kongressledamöter har till och med hävdat att de offentliga utgifterna måste minska med 40 (!) procent för att de ska rösta med en demokratisk budget. Osmart är bara förnamnet. Förutom exploderande underskott skulle republikanernas politik också slå hårdast mot de delar av ekonomin som är mest beroende av återhämtning. För att inte tala om de ökade klyftor som skulle bli resultatet.
Intressant om Politik, Ekonomi, Samhälle, USA, Budget, Barack Obama