Edwards för Obama
Äntligen tog han ställning, den tidigare senatorn från North Carolina. På bred dialekt förklarar han varför han stödjer Obama. Vice-president Edwards? Update: Och ABC lyckas sammanfatta situationen snyggt och koncist: This is how to lose a primary in style: A 41-point drubbing became smiling pictures of two former rivals. Clinton’s evening-news victory lap got bumped by Obama and Edwards — in a masterstroke of political timing that leaves Camp Clinton glum and scrambling, as if West Virginia had never happened.
Fråga:
Varför behöver det regerande partiet i Sverige göra reklam för sin politik via en tokdyr annonskampanj i tunnelbanan? Är inte själva grejen med att ha en partiledare, som dessutom är statsminister, att kommunicera genomförda reformer? Antingen borde Fredriks pressekretare få sparken, eller så är nyhetsvärdet av moderata utspel lika stort som Frank Andersson på kokain. I dag tycker jag för övrigt lite extra synd om Sten Nordin, som vid dagens pressträff i Stadshuset bara fick besök av två reportrar: undertecknad och C. Så kan det gå.
King Of The South
Om jag vore en seriös bloggare som tog amerikansk partipolitik på lite för stort allvar skulle rubriken syfta på att Obama borde krönas till kung av södern. Den senaste vinsten i kombination med Clintons snåla (51-49) vinst i Indiana visar i alla fall på ett i allra högsta grad välcementerat stöd i södra USA, och inte minst att nomineringen i praktiken redan är avklarad. Men icke. I stället tänker jag pusha lite för en av vår tids vassaste rappare, nämligen T.I från Atlanta. Anledningen är att Clifford Harris faktiskt lyckas med bedriften att kombinera ett ego i samma division som Jan Guillous med motsvarande talang på mikrofonen. Inte helt vanligt.Missa inte intervjun med The A-Team och inte minst det överfantastiska spåret ‘No Matter What’, förstasingeln på kommande skivan. Sov inte.
Obama på LSD
Visst är den fin? Intressant: Politik, Samhälle, Musik, Kultur, Barack Obama, Knark
Tips
För alla oss som lever för att skjuta tråkiga saker på framtiden finns nu ännu ett livselixir, nämligen överfantastiska Brothers & Sisters. Republikansk partipolitik och lagom klyschiga intriger, inbäddat i ett värmande moraltäcke borgar för många timmar framför TV:n/dataskärmen. Köp eller sno redan i dag. Varför skriva hemtentan nu när du kan slösa bort dyrbar tid på kvalitetsserier och i stället hetsskriva kvällen innan?
The Roots ft. Chrisette Michelle & Wale – Rising Up
Ah, så här ska The Roots låta. Perfekt. Nya skivan droppar 29 april.
Sten Nordin – spiken i kistan för moderaterna i Stockholm
I min värld kan Moderata samlingspartiet anta två former: Modell 1. Politiken är risig, liksom den ledande företrädaren. Tänk Bo Lundgren 2002, eller för all del Yngve Holmberg back in the day. Här är det liksom kört från början. Partiet går till val på djupblå skattesänkningar som förmedlas via en skorrande drygskånska, av en person som framstår som lika livlig som Stefan Ingves på en efterfest. Då går det ju som det går. Modell 2. Politiken är risig, men partiet har välsignats med en retoriskt skicklig ledare som dessutom går hem bland väljarna. Tänk Fredrik Reinfeldt och Gösta Bohman (“Rösta på Gösta”), eller Knoll & Tott om man så vill. Även om politikens innehåll inte enkomt lockar lyckas partiledaren framgångsrikt kommunicera med väljarna och framstå som en hedersknyffel. Ett ännu bättre exempel är förstås Ronnie Reagan, aka “The Great Communicator”. Great success. Modellerna kan med fördelas appliceras på Stockholmsupplagan av…
Seger för Clinton – förlust för demokraterna
Clinton spöade Obama med tio procentenheter i gårdagens primärval. Segern är både imponerande – och understryker det faktum att många underskattar det clintonska valmaskineriet – och ställer viktiga frågor om Obamas kandidatur. Jag hade definitivt räknat med att hon skulle vinna, men inte att marginalen skulle bli så pass stor. Nu gäller det för Obamakampanjen att lyckas konsolidera resurserna inför kommande primärval, skifta fokus från Clintonsegern till primärvalet som helhet och fortsätta hålla engagemanget uppe bland valarbetarna. De flesta är överens om att Clintons seger i Pennsylvania har marginell betydelse för utgången av primärvalsrörelsen i sin helhet. Dels är nettovinsten i delegater alltför liten för att ge ett relevant utslag på Obamas försprång. Och dels är det uppenbart att segern både kommer för sent och för nära inpå nästa primärval i North Carolina, ett val som Obama väntas ta hem med stor marginal. Den verkliga vinnaren? RNC i allmänhet och…
Kidz In The Hall feat. Bun B & Talib Kweli – Work To Do (Remix)
Hyfsat ny remix, tillägnad Obama: Intressant artikel inför primärvalet i Pennsylvania på tisdag. Ny mätning från Newsweek.
Hej då Sören. Skönt att slippa dig.
Att Sören Wibe lämnar socialdemokratin är ingenting annat än en utomordentlig anledning till att fira, och bli hoppfull om framtiden. Vore det inte för att jag är luspank hade jag kutat ner och köpt ett tjog Moëtflaskor och låtit korkarna flyga. Ingen annan socialdemokrat har lika framgångsrikt som Wibe lyckats förena ett fullständigt obefogat, konservativt och hårdnackat nationalstatskramande med ett kompakt EU-motstånd. Och det spelar ingen roll om EU faktiskt skulle kunna åstadkomma mer på det sociala området än Sverige ensamt; han är ändå emot. Alla vi andra som tror att makten bör ligga hos den enskilda medborgaren och inte härledas ur regeringschefer för tramsiga statskonstruktioner kan med andra ord sova lite lugnare om nätterna. Och förhoppningsvis kan den svenska socialdemokratin om inte radikalisera europalinjen så åtminstone göra oss av med ett pinsamt politiskt arv. Huruvida EU utvecklas till en konfederation, federation, supermakt eller stannar vid dagens mellanstatliga mischmasch är…