![\"\"](\"http:\/\/www.gallery.ca\/images\/crayons_Education_72ppi.jpg\" "\\"Pennor\\"")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
Moderaten tillika landstingskandidaten Edvin Alam<\/span><\/a> skriver om skillnader i socialdemokratisk respektive borgerlig skolpolitik. Hans slutsats \u00e4r enkel; borgerligheten “ligger ljus\u00e5r” f\u00f6re den socialdemokratiska id\u00e9debatten. Och kanske ligger det n\u00e5got i det.<\/span><\/p>\n Men enligt min mening \u00e4r det snarare s\u00e5 att borgerligheten och dogmatiker p\u00e5 v\u00e4nsterkanten har en viktig sak gemensam: en blind \u00f6vertro p\u00e5 att driftsformen i sig \u00e4r ett egenv\u00e4rde. Medan borgerligheten hetsar fram krystade privatiseringar menar en minoritet inom\u00a0socialdemokratin att kommunala skolor \u00e4r b\u00e4ttre per se. B\u00e4gge sidor p\u00e5 skolbarrikaden pekar d\u00e4rmed ut vem<\/em> som producerar utbildningen snarare \u00e4n vad<\/em> den faktiskt levererar. <\/span><\/p>\n I sj\u00e4lva verket \u00e4r det varken borgerligheten eller en\u00f6gda debatt\u00f6rer v\u00e4nsterut som sitter p\u00e5 svaren om hur skolan kan \u00f6ka kunskapsniv\u00e5n och fostra b\u00e4ttre rustade, och kritiskt ifr\u00e5gas\u00e4ttande, medborgare. Varken en auktorit\u00e4r femtiotalsskola eller mysigt proggfluff kommer i n\u00e4rheten av svar p\u00e5 n\u00e5gra av utbildningssystemets gordiska knutar. De verkligt pragmatiska \u00e5sikterna om framtidens \u00e5terfinns i st\u00e4llet inom socialdemokratins mittf\u00e5ra och inom de delar av center- och folkpartiet som \u00e4nnu inte infekterats av allianskonformism.<\/span><\/p>\n P\u00e5 dagens DN Debatt skriver ett p\u00e4rlband av socialdemokratiska skolpolitiker<\/a> i Stockholmsregionen p\u00e5 snarlikt tema, n\u00e4mligen om vikten av att “inte motarbeta friskolorna”. Skribenterna lyfter fram f\u00f6rdelar med friskolan som driftsform och pekar ut dess positiva effekter p\u00e5 pedagogik och elevers utveckling.<\/span><\/p>\n Artikeln \u00e4r v\u00e4lkommen av tv\u00e5 anledningar. Dels f\u00f6r att det beh\u00f6vs en fyllig och pragmatisk diskussion om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r en f\u00f6rnyad socialdemokratisk skolpolitik. Och dels f\u00f6r att det \u00e4r allt f\u00f6r s\u00e4llan som socialdemokratiska friskolevurmare kommer till tals och argumenterar f\u00f6r ett omfamnande av driftsformen. Artikelns ljuspunkt \u00e4r utan tvekan id\u00e9n om ett kommunalt veto med \u00f6verklagandem\u00f6jlighet; en rimlig balans som garanterar demokratiskt inflytande \u00f6ver etableringar. Mer s\u00e5nt.<\/span><\/p>\n Debattartikeln missar d\u00e4remot den kanske viktigaste huvudpo\u00e4ngen om vad k\u00e4rnan i en socialdemokratisk skolpolitik b\u00f6r vara. Artikelf\u00f6rfattarna stirrar sig n\u00e5got f\u00f6r blinda p\u00e5 vilken <\/em>skolform som \u00e4r att f\u00f6redra och f\u00f6r lite p\u00e5 vad<\/em> skolan faktiskt b\u00f6r producera i det l\u00e5nga loppet. Det k\u00e4nns liksom lite bakv\u00e4nt.<\/span><\/p>\n B\u00e5de kommunala skolor och friskolor erbjuder ett sm\u00f6rg\u00e5sbord av f\u00f6rdelar och nackdelar, respektive. I vissa l\u00e4gen \u00e4r friskolan att f\u00f6redra d\u00e5 den b\u00e4ttre tj\u00e4nar m\u00e5l om dynamik, flexibilitet och nyskapande. D\u00e4r har kommunala skolor fortfarande en bra bit kvar. I andra avseenden \u00e4r den kommunala skolan vida \u00f6verl\u00e4gsen i kontinuitet, demokratiskt inflytande, h\u00e4nsyn till socioekonomiska faktorer och en trygghet i utf\u00f6randet. Men det \u00e4r inte det som \u00e4r sj\u00e4lva grejen. En progressiv skolpolitik m\u00e5ste i st\u00e4llet formuleras utifr\u00e5n inneh\u00e5llet och inte ramarna.<\/p>\n De mest verklighetsf\u00f6rankrade och f\u00f6r\u00e4ndringsst\u00f6pta id\u00e9erna f\u00f6r morgondagens skolpolitik borde vara fokuserade p\u00e5 vilka aspekter av utbildningsv\u00e4sendet som kan v\u00e4ssas genom att m\u00e4ta effekterna av kunskapskonsumenterna, eleverna. Debatten m\u00e5ste styras om och handla om de faktorer som till syvende og sidst formar unga m\u00e4nniskors framtida m\u00f6jligheter till en meningsfull syssels\u00e4ttning och en vitaliserad demokratisk ut\u00f6vning. <\/span><\/p>\n Det handlar om storleken p\u00e5 klasserna och l\u00e4rart\u00e4theten. Det handlar om utbildningsniv\u00e5n och beh\u00f6righeten p\u00e5 l\u00e4rarna. Det handlar om engagemang bland skolledningar och l\u00e4rargrupper. Det handlar om andelen st\u00f6dpersonal, kuratorer och hj\u00e4lpl\u00e4rare. Det handlar om kunskapskraven och i vilken m\u00e5n skolans betygskriterier h\u00e5ller m\u00e5ttet. Det handlar om hur socioekonomiska faktorer och klass h\u00e4mmar smarta elever fr\u00e5n att utvecklas d\u00e5 verktygsl\u00e5dan hemifr\u00e5n inte r\u00e4cker till. Det handlar p\u00e5 samma s\u00e4tt om hur konstruerade genusstereotyper fortfarande hindrar en j\u00e4mst\u00e4lld utbildning. Och det handlar inte minst om vilka kunskaper eleverna faktiskt har n\u00e4r examensdagen v\u00e4l n\u00e4rmar sig.<\/span><\/p>\n Det \u00e4r en bra bit kvar innan socialdemokratin lyckats knyta samman ett progressivt och verklighetsanpassat utbildningspaket utifr\u00e5n faktorerna ovan. F\u00f6rst och fr\u00e4mst \u00e4r det h\u00f6g tid att f\u00f6rs\u00f6ka blicka bortom de ideologiska l\u00e5sningarna i skolpolitiken och mejsla ut vilka kriterier man vill se f\u00f6r framtidens utbildning. En bra b\u00f6rjan kan vara att sk\u00e4rpa granskningen av friskolornas verksamhet och likrikta kraven mellan de b\u00e4gge driftsformerna. Dessutom skulle det beh\u00f6vas hard facts om tillst\u00e5ndet i den svenska skolan och var de st\u00f6rsta bristerna finns. Varf\u00f6r inte anst\u00e4lla en stab av akademiker p\u00e5 68:an som kan sl\u00e4ppa en big ass-rapport om var den svenska skolan befinner sig i dag?\u00a0Och d\u00e4refter definiera m\u00e5l och medel f\u00f6r den socialdemokratiska skolpolitiken.<\/p>\n En sak \u00e4r s\u00e4ker: fr\u00e5getecknen \u00e4r f\u00f6r m\u00e5nga och svaren f\u00f6r grumliga. Innan socialdemokratin p\u00e5 allvar kan \u00e5terer\u00f6vra skolpolitiken kr\u00e4vs handlingskraft, eftertanke och en fram\u00e5tsyftande debatt utan skygglappar.<\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Utbildning<\/a>, Friskolor<\/a>, Socialdemokraterna<\/a>, Stockholm<\/a>, Moderaterna<\/a>, Skolpolitik<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Moderaten tillika landstingskandidaten Edvin Alam skriver om skillnader i socialdemokratisk respektive borgerlig skolpolitik. Hans slutsats \u00e4r enkel; borgerligheten “ligger ljus\u00e5r” f\u00f6re den socialdemokratiska id\u00e9debatten. Och kanske ligger det n\u00e5got i det. Men enligt min mening \u00e4r det snarare s\u00e5 att borgerligheten och dogmatiker p\u00e5 v\u00e4nsterkanten har en viktig sak gemensam: en blind \u00f6vertro p\u00e5 att driftsformen i sig \u00e4r ett egenv\u00e4rde. Medan borgerligheten hetsar fram krystade privatiseringar menar en minoritet inom\u00a0socialdemokratin att kommunala skolor \u00e4r b\u00e4ttre per se. B\u00e4gge sidor p\u00e5 skolbarrikaden pekar d\u00e4rmed ut vem som producerar utbildningen snarare \u00e4n vad den faktiskt levererar. I sj\u00e4lva verket \u00e4r det varken borgerligheten eller en\u00f6gda debatt\u00f6rer v\u00e4nsterut som sitter p\u00e5 svaren om hur skolan kan \u00f6ka kunskapsniv\u00e5n och fostra b\u00e4ttre rustade, och kritiskt ifr\u00e5gas\u00e4ttande, medborgare. Varken en auktorit\u00e4r femtiotalsskola eller mysigt proggfluff kommer i n\u00e4rheten av svar p\u00e5 n\u00e5gra av utbildningssystemets gordiska knutar. De verkligt pragmatiska \u00e5sikterna om framtidens \u00e5terfinns i…<\/p>\n