![\"http:\/\/go635254.s3.amazonaws.com\/cleantechnica\/files\/2008\/02\/cash.jpg\"](\"http:\/\/go635254.s3.amazonaws.com\/cleantechnica\/files\/2008\/02\/cash.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
En f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n amerikanska Labour Bureau of Statistics visar att l\u00f6nerna bland l\u00e5g- och medelinkomsttagare faller rej\u00e4lt j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5ret. Anledningen s\u00e4gs huvudsakligen vara att den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten i kombination med f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ga ing\u00e5ngsl\u00f6ner – trots minimil\u00f6nsh\u00f6jningen 2007 – g\u00f6r att den minskade efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft justerar ned l\u00f6nerna. Och eftersom l\u00f6n \u00e4r priset p\u00e5 arbetskraft, eller snarare priset f\u00f6r att k\u00f6pa arbetskraft, s\u00e5 f\u00f6ljer utvecklingen en klassisk marknadsekonomisk l\u00f6nemodell.<\/p>\n
En del l\u00f6nes\u00e4nkningar \u00e4r ett resultat av \u00f6verenskommelser mellan arbetsgivare och fackf\u00f6reningar, som fallet med exempelvis Chrysler. Men generellt beror den negativa l\u00f6neutvecklingen p\u00e5 att den amerikanska arbetsmarknaden \u00e4r otroligt svag och har en f\u00f6rskjuten balans mellan arbetsgivare-arbetstagare. Anst\u00e4llda v\u00e5gar ofta inte, av r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora jobbet, protestera mot f\u00f6rs\u00e4mrade anst\u00e4llningsvillkor och s\u00e4rskilt inte i ljuset av en becksvart ekonomi.<\/p>\n
Om teorierna st\u00e4mde – och alla stj\u00e4rnor vore i linje med varandra – skulle arbetsl\u00f6sheten falla som ett resultat av att l\u00f6nerna blir l\u00e4gre. F\u00f6retagen skulle f\u00e5 r\u00e5d att anst\u00e4lla fler, vilket i sin tur skulle f\u00e5 hjulen att snurra igen. Men tyv\u00e4rr visar det sig att det \u00f6verhuvudtaget inte st\u00e4mmer. Flera av de mest allvarliga ekonomiska chockerna har orsakats som en f\u00f6ljd av att l\u00f6nerna har justerats ned under l\u00e5gkonjunktur. N\u00e4r den s\u00e5 kallade l\u00f6neelasticiteten, l\u00f6nernas prisk\u00e4nslighet, \u00e4r h\u00f6g bidrar det i st\u00e4llet till att h\u00e5lla tillbaka konsumtionen, s\u00e4nka hush\u00e5llens f\u00f6rv\u00e4ntningar pa ekonomin och \u00f6ka behovet av offentliga stimulanser. L\u00e4gre l\u00f6ner f\u00f6rv\u00e4rrar ocks\u00e5 problemen med obetalda husl\u00e5n och riskerar att f\u00f6rl\u00e4nga den finansiella delen av krisen.<\/p>\n
Argumentet att l\u00e4gre l\u00f6ner f\u00f6der l\u00e4gre inflation vilket i sin tur skulle skapa f\u00f6rv\u00e4ntningar om en \u00e5terh\u00e4mtning \u00e4r ingenting annat \u00e4n nyliberalt mumbojumbo. Det r\u00e4cker med ett diagram:<\/p>\n
![\"INSERT](\"http:\/\/www.princeton.edu\/%7Epkrugman\/meltzer.png\")
<\/p>\n
\n
En arbetsmarknad som pr\u00e4glas av generella \u00f6verenskommelser, kontinuerliga l\u00f6neniv\u00e5er och en balans mellan marknadens parter tacklar ocks\u00e5 chocker betydligt b\u00e4ttre. Och bidrar till att hjulen snurrar snabbare. Det skapar ocks\u00e5 en ekonomi som drivs fram\u00e5t av ett betydligt st\u00f6rre inkomstsegment, fr\u00e5n l\u00e5ginkomsttagare och upp\u00e5t. Det amerikanska exemplet \u00e4r ett fullgott bevis p\u00e5 att marknaden varken \u00e4r sj\u00e4lvreglerande eller s\u00e4rskilt bra p\u00e5 att r\u00e4ttvist allokera resurser som hela samh\u00e4llet tj\u00e4nar p\u00e5. D\u00e4r beh\u00f6vs politiken.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
En f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n amerikanska Labour Bureau of Statistics visar att l\u00f6nerna bland l\u00e5g- och medelinkomsttagare faller rej\u00e4lt j\u00e4mf\u00f6rt med f\u00f6rra \u00e5ret. Anledningen s\u00e4gs huvudsakligen vara att den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten i kombination med f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5ga ing\u00e5ngsl\u00f6ner – trots minimil\u00f6nsh\u00f6jningen 2007 – g\u00f6r att den minskade efterfr\u00e5gan p\u00e5 arbetskraft justerar ned l\u00f6nerna. Och eftersom l\u00f6n \u00e4r priset p\u00e5 arbetskraft, eller snarare priset f\u00f6r att k\u00f6pa arbetskraft, s\u00e5 f\u00f6ljer utvecklingen en klassisk marknadsekonomisk l\u00f6nemodell. En del l\u00f6nes\u00e4nkningar \u00e4r ett resultat av \u00f6verenskommelser mellan arbetsgivare och fackf\u00f6reningar, som fallet med exempelvis Chrysler. Men generellt beror den negativa l\u00f6neutvecklingen p\u00e5 att den amerikanska arbetsmarknaden \u00e4r otroligt svag och har en f\u00f6rskjuten balans mellan arbetsgivare-arbetstagare. Anst\u00e4llda v\u00e5gar ofta inte, av r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00f6rlora jobbet, protestera mot f\u00f6rs\u00e4mrade anst\u00e4llningsvillkor och s\u00e4rskilt inte i ljuset av en becksvart ekonomi. Om teorierna st\u00e4mde – och alla stj\u00e4rnor vore i linje med varandra – skulle arbetsl\u00f6sheten falla som…<\/p>\n