![\"http:\/\/daniel.mathisen.googlepages.com\/80160566-580op.jpg\"](\"http:\/\/daniel.mathisen.googlepages.com\/80160566-580op.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
Om lagf\u00f6rslaget blir verklighet skulle det r\u00e4cka med en enkel majoritet f\u00f6r att bilda fackf\u00f6reningar p\u00e5 f\u00f6retag och arbetsplatser. Employee Free Choice Act f\u00f6rbjuder dessutom trakasserier, diskriminering eller upps\u00e4gning som en f\u00f6ljd av medlemskap i facket. Faktum \u00e4r att arbetsgivaren f\u00e5r betala 20 000 USD i de fall av bevisade kr\u00e4nkningar gentemot enskilda.<\/p>\n
F\u00f6rslaget \u00e4r utan tvekan ett av de viktigaste p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r, inte minst i relation till \u00e5tta m\u00f6rka \u00e5r med USA:s fackf\u00f6reningsfientlige 43:e president. F\u00f6rhoppningsvis kan det bidra till att f\u00f6r\u00e4ndra en cementerad och ofta negativ bild av fackets roll i samh\u00e4llet, liksom dess p\u00e5verkan p\u00e5 syssels\u00e4ttning, l\u00f6nebildning och f\u00f6retagens villkor.<\/p>\n
Ett av de mer best\u00e5ende resultaten \u00e4r att balansen p\u00e5 arbetsmarknaden tippade till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r arbetsgivarorganisationernas id\u00e9er och intressen. Bilden av en arbetsmarknad helt i h\u00e4nderna p\u00e5 f\u00f6retagen sj\u00e4lva accentuerades ytterligare av politiska f\u00f6rslag som konsekvent skalade bort individuella r\u00e4ttigheter p\u00e5 arbetsplatsen. Och s\u00e5 l\u00e4nge ekonomiska staplar och siffror s\u00e5g snygga ut fanns det f\u00f6rh\u00e5llandevis gott om anst\u00e4llningsm\u00f6jligheter. I dag \u00e4r situationen p\u00e5 alla s\u00e4tt fundamentalt annorlunda. Med en uppluckrad, n\u00e4rap\u00e5 obefintlig, trygghet f\u00f6r m\u00e5nga l\u00e5ginkomsttagare och working poor<\/span> i de olika delstaterna \u00f6kar behovet av en \u00f6kad organisering. Och f\u00f6rhoppningsvis v\u00e4nder opinionen i takt med att fackf\u00f6reningarna g\u00f6r sitt jobb.<\/p>\n Det republikanska partiet har varit extremt framg\u00e5ngsrika i att sl\u00e5 in en kil bland en socialt konservativ arbetarklass, koncentrerad i s\u00f6dern och pr\u00e4riestaterna, med ber\u00e4ttelsen om fackf\u00f6reningar som det stora hotet mot framtidens arbetsmarknad. Man har lyckats v\u00e4rva v\u00e4ljare med en jobbv\u00e4nlig retorik och kallat fackf\u00f6reningarnas f\u00f6r en historisk parentes. Kartan nedan illustrerar den fackliga anslutningsgraden i de amerikanska delstaterna, m\u00f6rkt f\u00f6r h\u00f6gst andel, ljust f\u00f6r l\u00e4gst. M\u00f6nstret \u00e4r tydligt: facket \u00e4r som svagast d\u00e4r det republikanska partiet \u00e4r som starkast.<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/3.bp.blogspot.com\/_SJUSInoj3Hw\/Sba1XmN4h9I\/AAAAAAAAAd8\/AWHmHOgKkhs\/s400\/548-20081031-UNIONS.large.prod_affiliate.91.jpg\")
<\/a>\u00c4nda sedan medlemsraset i de amerikanska fackf\u00f6reningarna tog fart p\u00e5 1980-talet – som en del i Reagans stora plan f\u00f6r att begr\u00e4nsa fackets inflytande – har det etablerats en bild av att facket \u00e4r skadligt f\u00f6r jobb, tillv\u00e4xt och medborgerliga friheter. Resultatet \u00e4r ett misstroende mot varje facklig inblandning och en generell acceptans p\u00e5 att arbetsmarknads- och n\u00e4ringspolitik b\u00e4st bedrivs p\u00e5 arbetsgivarorganisationernas villkor. Speciellt st\u00f6rre f\u00f6retag har lyckats skr\u00e4mma anst\u00e4llda fr\u00e5n att ha n\u00e5gon som helst kontakt med fackliga f\u00f6retr\u00e4dare, eller driva fr\u00e5gor av facklig karakt\u00e4r.<\/p>\n![\"http:\/\/daniel.mathisen.googlepages.com\/diagram2.gif\"](\"http:\/\/daniel.mathisen.googlepages.com\/diagram2.gif\")
<\/p>\n
![\"\"](\"http:\/\/daniel.mathisen.googlepages.com\/kurva3.gif\")
<\/a><\/p>\n