{"id":543,"date":"2008-12-07T13:50:00","date_gmt":"2008-12-07T11:50:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=543"},"modified":"2008-12-07T13:50:00","modified_gmt":"2008-12-07T11:50:00","slug":"pj-anders-linder-ar-ute-och-cyklar-igen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=543","title":{"rendered":"PJ Anders Linder \u00e4r ute och cyklar – igen"},"content":{"rendered":"
Nu blir det s\u00e5 d\u00e4r h\u00e4rligt f\u00f6ruts\u00e4gbart igen. Socialdemokratisk bloggare kritiserar borgerlig ledarskribent, om skatter och v\u00e4lf\u00e4rd dessutom. Bear with me. Sveriges – tillsammans med Big P Wolodarski – meste marknadsentusiast g\u00f6r i dagens ledarkr\u00f6nika, titulerad “En stor stat skapar os\u00e4kerhet”<\/a>, en po\u00e4ng av att Sverige \u00e4r och alltid varit fattigare \u00e4n USA. Visserligen \u00e4r de rikare rikare i USA men d\u00e4r finns det \u00e5tminstone inte lika m\u00e5nga som \u00e4r piss poor, menar Linder:<\/div>\n
” [.. ] det som k\u00e4nnetecknar v\u00e5rt samh\u00e4lle [\u00e4r] inte att de f\u00e5 har s\u00e5 mycket utan att de m\u00e5nga har s\u00e5 lite.”<\/p>\n

S\u00e4g vad? Sist jag kollade visade alla ekonometriska m\u00e4tningar att Sverige \u00e4r mer j\u00e4mlikt \u00e4n USA, b\u00e5de m\u00e4tt i inkomster och marginell hush\u00e5llsekonomi. GINI-koefficienten, ett m\u00e5tt p\u00e5 oj\u00e4mlikhet i inkomster, \u00e4r en erk\u00e4nd metod f\u00f6r att illustrera skillnader i j\u00e4mlikhet mellan l\u00e4nder. Kartan nedan visar tydligt att Sverige befinner sig p\u00e5 skalans l\u00e4gsta niv\u00e5 (gult), medan USA placerar p\u00e5 skalans mitt (turkost):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Men fine, PJ kanske blir lite obekv\u00e4m n\u00e4r man b\u00f6rjar snacka om begrepp som j\u00e4mlikhet. Han \u00e4r ju trots allt ledarskribent f\u00f6r SvD. S\u00e5 l\u00e5t oss kika lite n\u00e4rmare p\u00e5 i vilken m\u00e5n hans p\u00e5st\u00e5ende om att “familjerna f\u00e5r anv\u00e4nda en del av vad de tj\u00e4nar till den dagliga driften, men resten ska g\u00e5 till det offent\u00adliga i skatt” har n\u00e5gon b\u00e4ring i siffror och staplar. Det vanligaste m\u00e5ttet f\u00f6r att visa hur hush\u00e5llen i ett samh\u00e4lle konsumerar – och en finfin indikator p\u00e5 tillst\u00e5ndet i ekonomin – \u00e4r den privata sparvkoten kontra sparskulden. Enkelt uttryckt beskriver den hur mycket ett hush\u00e5ll v\u00e4ljer att spara \u00f6ver tid. S\u00e5 h\u00e4r ser det ut i Sverige:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Trenden \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandevis stabil, och f\u00f6ljer mer eller mindre ekonomins cykler. H\u00e4r \u00e4r motsvarande diagram f\u00f6r USA, med skulder i r\u00f6tt, sparande i bl\u00e5tt:<\/p>\n

\"\"\"http:\/\/www.intelligentguess.com\/blog\/wp-content\/uploads\/2007\/04\/usa-savings-rate-viz-externald-debt-as-a-of-gdp-1995w.jpg\"<\/p>\n

Det vi ser \u00e4r att trenden f\u00f6r sparande \u00e4r ned\u00e5tg\u00e5ende, och att den har accelerat i takt med bol\u00e5ne- och finanskrisen. Inte heller h\u00e4r \u00e4r det m\u00f6jligt att varken dra slutsatsen att det finns fler fattiga i Sverige, eller att den relativt h\u00f6ga skatteniv\u00e5n \u00e4ter upp sparandet. Tv\u00e4rtom visar diagrammen att sparandet \u00e4r st\u00f6rre i Sverige \u00e4n i USA. Min slutsats skulle snarare bli den motsatta: den illa finansierade offentliga servicen i USA i kombination med en h\u00f6g grad av egenfinansiering tvingar fram konsumtion av viktiga v\u00e4lf\u00e4rdstj\u00e4nster, som i sin tur t\u00e4r p\u00e5 sparandet. En v\u00e4lfinansierad offentlig sektor med generell service ger b\u00e5de st\u00f6rre kontunuitet \u00f6ver konjunkturcyklerna och skapar ett konsumtionsgolv \u00f6ver alla inkomstgrupper.<\/p>\n

Det Linder f\u00f6rs\u00f6ker illustrera \u00e4n klassisk borgerlig myt, n\u00e4mligen den om den h\u00f6ga skattesatsens fattigdom. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra inkomster och skatter mellan l\u00e4nder, utan att inkludera f\u00f6rfinansierad v\u00e4lf\u00e4rd, f\u00f6rs\u00f6ker man presentera en bild av ett fattig-Sverige. I USA d\u00e4remot, menar man, \u00e4r fattiga rikare \u00e4n de fattigaste Sverige d\u00e4rf\u00f6r att de kan beh\u00e5lla mer av inkomsten. Problemet \u00e4r bara att det inte kan kallas annat \u00e4n ren l\u00f6gn, s\u00e5vida man man inte betraktar exempelvis sjukv\u00e5rd eller f\u00f6rskola som lyxkonsumtion. Verkligheten \u00e4r inte lika enkel och smidig som i de nationalekonomiska teorib\u00f6ckerna.<\/p>\n

Men PJ Anders Linder ger inte upp. Han forts\u00e4tter att rapa upp samma extremliberala mantra om de l\u00e5ga skatternas och de oreglerade marknadernas fr\u00e4lsning och felfrihet. Runt omkring honom frustar och skummar finanskrisens v\u00e5gor aggressivt, som ett omen om spiken i kistan f\u00f6r nyliberalismen som vi k\u00e4nner den. De flesta har f\u00f6r l\u00e4nge sedan \u00f6vergett den otyglade kapitalismens livboj l\u00e5ngt d\u00e4r ute p\u00e5 havet, men inte Linder. Han forts\u00e4tter bekr\u00e4fta sina borgerliga dogmer genom att blint l\u00e4sa samma ekonomiska rapporter, fr\u00e5n samma blint ideologiska tankesmedjor. Kul f\u00f6r dig, PJ. Vi andra \u00e4r intresserade av verkligheten.<\/p>\n

Till dig, PJ:
<\/embed><\/object><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nu blir det s\u00e5 d\u00e4r h\u00e4rligt f\u00f6ruts\u00e4gbart igen. Socialdemokratisk bloggare kritiserar borgerlig ledarskribent, om skatter och v\u00e4lf\u00e4rd dessutom. Bear with me. Sveriges – tillsammans med Big P Wolodarski – meste marknadsentusiast g\u00f6r i dagens ledarkr\u00f6nika, titulerad “En stor stat skapar os\u00e4kerhet”, en po\u00e4ng av att Sverige \u00e4r och alltid varit fattigare \u00e4n USA. Visserligen \u00e4r de rikare rikare i USA men d\u00e4r finns det \u00e5tminstone inte lika m\u00e5nga som \u00e4r piss poor, menar Linder: ” [.. ] det som k\u00e4nnetecknar v\u00e5rt samh\u00e4lle [\u00e4r] inte att de f\u00e5 har s\u00e5 mycket utan att de m\u00e5nga har s\u00e5 lite.” S\u00e4g vad? Sist jag kollade visade alla ekonometriska m\u00e4tningar att Sverige \u00e4r mer j\u00e4mlikt \u00e4n USA, b\u00e5de m\u00e4tt i inkomster och marginell hush\u00e5llsekonomi. GINI-koefficienten, ett m\u00e5tt p\u00e5 oj\u00e4mlikhet i inkomster, \u00e4r en erk\u00e4nd metod f\u00f6r att illustrera skillnader i j\u00e4mlikhet mellan l\u00e4nder. Kartan nedan visar tydligt att Sverige befinner sig p\u00e5 skalans l\u00e4gsta…<\/p>\n

Read more<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[21,4],"tags":[194,33,14],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/543"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=543"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/543\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=543"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=543"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=543"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}