{"id":533,"date":"2008-11-23T22:44:00","date_gmt":"2008-11-23T20:44:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=533"},"modified":"2008-11-23T22:44:00","modified_gmt":"2008-11-23T20:44:00","slug":"make-it-rain-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=533","title":{"rendered":"Make it rain!"},"content":{"rendered":"<div style=\"text-align: justify;\"><\/div>\n<div style=\"text-align: justify;\">Id\u00e9:<\/p>\n<p>Varf\u00f6r inte sl\u00e4nga ut tidsbegr\u00e4nsade och momsbefriade konsumtionscheckar till svenska hush\u00e5ll, i ett l\u00e4ge n\u00e4r statsbudgeten g\u00e5r med \u00f6verskott och ekonomin beh\u00f6ver stimuleras? Checkarna skulle fungera p\u00e5 samma s\u00e4tt som kontanter, fast omfatta konsumtion av varor och tj\u00e4nster. Risken med b\u00e5de skattes\u00e4nkningsallmosor och \u00f6kade bidrag \u00e4r ju att hush\u00e5llen sparar nytillskottet snarare \u00e4n att anv\u00e4nder det till konsumtion.<\/p>\n<p>P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skulle den marginella konsumtionsben\u00e4genheten (MPC) kunna \u00f6ka, d\u00e5 tempor\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ndringar i disponibel inkomst tenderar att \u00f6ka sparben\u00e4genheten och inte st\u00e4rka MPC. En check skulle m\u00f6jligg\u00f6ra en direktstimulans som annars \u00e4r sv\u00e5r att \u00e5stadkomma med traditionellt kontracykliska \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n<p>Det skulle g\u00e5 att argumentera att Sverige har en f\u00f6rh\u00e5llandevis god sparkvot &#8211; \u00e5tminstone i j\u00e4mf\u00f6relse med USA och Storbritannien &#8211; och att b\u00e5de \u00f6kade bidrag och minskade skatter skulle stimulera ekonomin. Problemet \u00e4r bara att en tillf\u00e4llig inkomstjustering riskerar att helt &#8220;l\u00e4cka bort&#8221; i sparande eller konsumtion av importerade varor. Sverige har dessutom haft samma ned\u00e5tg\u00e5ende trend som USA sedan 2003, beroende \u00f6kad bel\u00e5ning. Enligt den permanenta inkomsthypotesen blir det av den anledningen om\u00f6jligt att \u00e5stadkomma en h\u00f6gre konsumtionsniv\u00e5 genom tillf\u00e4lliga \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n<p>Som graferna illustrerar har den totala andelen privatkonsumtion \u00f6verstigit sparandet, vilket med st\u00f6rsta sannolikhet skulle dela en tillf\u00e4llig f\u00f6r\u00e4ndring i disponibel inkomst. Det i sin tur beror p\u00e5 att f\u00f6rv\u00e4ntningarna p\u00e5 samh\u00e4llsekonomin i stort p\u00e5verkar skiftet, liksom att os\u00e4kerheten inf\u00f6r hush\u00e5llens ekonomier styr inkomsten mot livsviktig konsumtion och sparande.<\/p>\n<p><a onblur=\"try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}\" href=\"http:\/\/economistsview.typepad.com\/photos\/uncategorized\/duy42106_2.gif\"><img decoding=\"async\" style=\"cursor: pointer; width: 441px; height: 328px;\" src=\"http:\/\/economistsview.typepad.com\/photos\/uncategorized\/duy42106_2.gif\" alt=\"\" border=\"0\" \/><\/a><\/p>\n<p><a onblur=\"try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}\" href=\"http:\/\/angrybear.blogspot.com\/incomejan06.jpg\"><img decoding=\"async\" style=\"cursor: pointer; width: 404px; height: 335px;\" src=\"http:\/\/angrybear.blogspot.com\/incomejan06.jpg\" alt=\"\" border=\"0\" \/><\/a><\/p>\n<p>I SCB:s rapport f\u00f6r f\u00f6r nationalr\u00e4kenskapernas f\u00f6rsta kvartal 2008 g\u00e5r f\u00f6ljande kommentar att l\u00e4sa:<\/p>\n<div style=\"text-align: justify;\"><span style=\"font-style: italic;\">&#8220;<span style=\"font-weight: bold;\">\u00d6kningstakten av hush\u00e5llens disponibla inkomster avtog det f\u00f6rsta kvartalet \u00e5r 2008<\/span>.  <\/span><span style=\"font-style: italic;\">\u00d6kningen uppgick till 3,6 procent nominellt, vilket motsvarar 1,3 procent realt, j\u00e4mf\u00f6rt <\/span><span style=\"font-style: italic;\">med samma kvartal \u00e5r 2007. Utvecklingen h\u00f6lls uppe av att hush\u00e5llens l\u00f6nesumma <\/span><span style=\"font-style: italic;\">nominellt fortsatte att stiga i samma takt som tidigare. En fortsatt h\u00f6g konsumtion <\/span><span>[innan den stora finanskrisen]<\/span><span style=\"font-style: italic;\"> <\/span><span style=\"font-style: italic;\">minskade dock utrymmet f\u00f6r hush\u00e5llens sparande. Efter de senaste tv\u00e5 \u00e5rens uppg\u00e5ngar <\/span><span style=\"font-style: italic;\"><span style=\"font-weight: bold;\">noterades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ett minskat sparande<\/span> d\u00e5 en nedg\u00e5ng med cirka 4 miljarder <\/span><span style=\"font-style: italic;\">kronor registrerades.&#8221;<\/span><\/p>\n<p>Vad \u00e4r det som s\u00e4ger att hush\u00e5llen pl\u00f6tsligt skulle vilja tokshoppa f\u00f6r att skatten minskas eller bidragsdelen \u00f6kar?<\/p>\n<p>Tv\u00e4rtom talar mycket f\u00f6r att tillf\u00e4lliga, icke-styrda, finanspolitiska stimulanser av ekonomin inte ger \u00f6nskat utslag. Och kostar. Finanspolitiken borde i st\u00e4llet inriktas p\u00e5 att hitta kontracykliska verktyg som ger st\u00f6rsta m\u00f6jliga utslag i konsumtion och d\u00e4rmed investeringar och den l\u00e5ngsiktig sparkvoten. Varf\u00f6r inte testa n\u00e5got nytt?<\/div>\n<p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Id\u00e9: Varf\u00f6r inte sl\u00e4nga ut tidsbegr\u00e4nsade och momsbefriade konsumtionscheckar till svenska hush\u00e5ll, i ett l\u00e4ge n\u00e4r statsbudgeten g\u00e5r med \u00f6verskott och ekonomin beh\u00f6ver stimuleras? Checkarna skulle fungera p\u00e5 samma s\u00e4tt som kontanter, fast omfatta konsumtion av varor och tj\u00e4nster. Risken med b\u00e5de skattes\u00e4nkningsallmosor och \u00f6kade bidrag \u00e4r ju att hush\u00e5llen sparar nytillskottet snarare \u00e4n att anv\u00e4nder det till konsumtion. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt skulle den marginella konsumtionsben\u00e4genheten (MPC) kunna \u00f6ka, d\u00e5 tempor\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ndringar i disponibel inkomst tenderar att \u00f6ka sparben\u00e4genheten och inte st\u00e4rka MPC. En check skulle m\u00f6jligg\u00f6ra en direktstimulans som annars \u00e4r sv\u00e5r att \u00e5stadkomma med traditionellt kontracykliska \u00e5tg\u00e4rder. Det skulle g\u00e5 att argumentera att Sverige har en f\u00f6rh\u00e5llandevis god sparkvot &#8211; \u00e5tminstone i j\u00e4mf\u00f6relse med USA och Storbritannien &#8211; och att b\u00e5de \u00f6kade bidrag och minskade skatter skulle stimulera ekonomin. Problemet \u00e4r bara att en tillf\u00e4llig inkomstjustering riskerar att helt &#8220;l\u00e4cka bort&#8221; i sparande eller konsumtion av importerade varor.&hellip;<\/p>\n<p> <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=533\">Read more<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/533"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=533"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/533\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=533"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=533"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=533"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}