{"id":503,"date":"2008-09-21T15:28:00","date_gmt":"2008-09-21T13:28:00","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=503"},"modified":"2008-09-21T15:28:00","modified_gmt":"2008-09-21T13:28:00","slug":"snabbrecension-av-paper-trail","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=503","title":{"rendered":"Snabbrecension av Paper Trail"},"content":{"rendered":"
\"\"<\/a>De senaste tv\u00e5 dygnen har jag mer eller mindre levt med T.I:s nysl\u00e4ppta<\/strike> nyl\u00e4ckta skiva, Paper Trail<\/span>. \u00c5kt tunnelbana. L\u00e4st. Surfat. Skrivit artiklar. Till och med duschat, med volymen n\u00e5gra sn\u00e4pp h\u00f6gre f\u00f6r att kunna h\u00f6ra \u00e4nda in i badrummet. Och nu k\u00e4nner jag att det inte r\u00e4cker med att bara lyssna i iPodlurarna, eller tvinga alla i omgivningen att lyssna. D\u00e4rf\u00f6r petar jag ihop den f\u00f6rsta recensionen av skivan p\u00e5 svenska, snabbt och l\u00e4tt ogenomt\u00e4nkt.<\/div>\n
F\u00f6rsta reflektionen som sl\u00e5r en efter att de sexton sp\u00e5ren tystnat, och n\u00e5gon form av sammantagen bild ska s\u00e4tta sig, \u00e4r hur pass annorlunda det l\u00e5ter. Fast \u00e4nd\u00e5 inte. F\u00f6r \u00e4ven om flera av produktionerna – inte minst DJ Toomps bidrag – l\u00e5nar ljudbilden fr\u00e5n framf\u00f6r allt King.<\/span> k\u00e4nns herr Harris r\u00f6st och rimstruktur annorlunda. Mognare. En orsak \u00e4r troligen valet att skriva ner texterna i f\u00f6rv\u00e4g, vilket ocks\u00e5 ligger bakom skivans titel. Det m\u00e4rks i att skivan \u00e4r mer genomarbetad och personlig \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge. Inte sedan I’m Serious <\/span> <\/span>fr\u00e5n 2001– <\/span>som \u00e4ven den bygger p\u00e5 f\u00f6rfattade texter – har Clifford Harris l\u00e5tit lika angel\u00e4gen, hungrig och f\u00f6rbannad.<\/p>\n

F\u00f6r om man koncentrerar sig p\u00e5 texterna snarare \u00e4n de bombastiska str\u00e5kproduktionerna utkristalliseras en sinnrikhet som uppenbart saknats p\u00e5 hans senaste full\u00e4ngdsskivor. Alliterationerna finns d\u00e4r, liksom humoristiska dubbelrim och meningar staplade i medveten otakt. Men bakom T.I:s extremt sluddriga Atlantadialekt och skrytets \u00f6vergeneraliseringar tonar det fram en bild av en delvis m\u00f6rk och introvert skiva. Det blir s\u00e4rskilt tydligt p\u00e5 Ready For Whatever,<\/span> som lika mycket fungerar som machovidimering inf\u00f6r f\u00e4ngelsevistelsen som en offentlig terapisession. Sm\u00e4rtan \u00f6ver att vara ifr\u00e5n familjen, musiklivet och offentlighetens rampljus tar liksom \u00f6ver det annars obligatoriska skrytet. F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 v\u00e4ldigt l\u00e4nge st\u00f6ter vi p\u00e5 Clifford Harris, pre-What You Know<\/span>-hypen.<\/p>\n

Det kanske mest minnesv\u00e4rda sp\u00e5ret p\u00e5 hela skivan \u00e4r Danjahandzproducerade No Matter What<\/span>. Den melodiska och melankoliska slingan i refr\u00e4ngen fungerar perfekt i relation till den ambivalenta texten, som pendlar mellan storhetsvansinne och en personlig uppg\u00f6relse med samtiden. L\u00e5ten spelades in under husarresten och \u00e4r den f\u00f6rsta singeln fr\u00e5n Paper Trail<\/span>. Den kom ocks\u00e5 att s\u00e4tta ribban f\u00f6r skivan som helhet, efter att ha figurerat p\u00e5 mixtapes under v\u00e5ren och konsensushypats i bloggosf\u00e4ren:

I lost my partner and my daughter in the same year<\/span>
Somehow I rise above my problems and remain here<\/span>
Yeah, and I hope the picture painted clear<\/span>
If your hearts fill with faith then you can’t fear
Wonder how I face years and I’m still chillin’<\/span>
Easy, let go and let god deal with it<\/span><\/span><\/p>\n

\u00d6verhuvudtaget \u00e4r kreativiteten mer m\u00e5ngbottnad \u00e4n tidigare. Det finns ocks\u00e5 en tydligare bakomliggande tanke som genomsyrar Paper Trail<\/span> i stort. Till skillnad fr\u00e5n \u00f6verspretiga och jobbiga T.I. vs T.I.P.<\/span> har han v\u00e5gat s\u00e5lla mer bland materialet. Bara det faktum att \u00f6ver femtio sp\u00e5r spelats in till skivan skvallrar om att \u00e5rets Clifford Harris \u00e4r petigare och mer m\u00e5lmedveten. N\u00e5gon kanske pekar p\u00e5 det kommande f\u00e4ngelsestraffet. Andra p\u00e5 det faktum att beefen med Shawty Lo tagit ner honom p\u00e5 jorden. Det senare m\u00e4rks \u00e5tminstone p\u00e5 svaret What Up, Whats Happnin’ <\/span>d\u00e4r T.I. etherm\u00e4ssigt smular s\u00f6nder allt motst\u00e5nd. Ena versen tryggt konstaterande; den andra en verbal katalysator riktad mot industrin i stort:<\/p>\n

What it is bruh?
What it do mane?
Still the man from the pan to the blue flame
Still gettin’ dough and make it rain with the loose change
I bet that what he did a show, now that’s a damn shame
I guess that what he hatin’ for boy you so damn lame
Ya clique tha same, a destined bunch of walkin’ shit stain
Disgraced the A ya gave the city such a bad name
You way back in my rear view mirror I’m in tha fast lane
Still I hear ya loud and clear on ya lil’ song
Go and getcha’ dissin’ on while the king gone
Your self esteem gone (why?) cause I’m back now
Let’s see if we can’t teach these niggas how to act now
Ya kissin’ ass then ya just as bad now
I check ya ass then I shut ya ass down
And I deliver front and center never back down<\/span><\/p>\n

Efter att ha lyssnat p\u00e5 skivan non stop finns det f\u00f6rst\u00e5s en risk f\u00f6r att bli uppslukad och blind f\u00f6r de vassa kanterna och det inte helt genomt\u00e4nkta. De snyggt lagda verserna \u00f6ver nyskapande och matchande beats g\u00f6r det l\u00e4tt att f\u00f6rbise fr\u00e5n skivans svaga punkter. Men visst finns st\u00f6rningsmomenten. Allra s\u00e4mst \u00e4r “for the ladies”-bagatellen Porn Star<\/span>, som med framstressade textrader och medioker produktion med f\u00f6rdel borde ersatts av den avsev\u00e4rt vassare Let My Beat Pound<\/span><\/a>. Dessutom k\u00e4nns den malplacerad och bortkommen bland skivans \u00f6vriga sp\u00e5r. P\u00e5 samma s\u00e4tt vinner listtoppande fj\u00e4rdesingeln Whatever You Like <\/span>mer p\u00e5 radiov\u00e4nlighet \u00e4n substans, trots att Jim Jonsin leverat en p\u00e4rla. Men vem tror p\u00e5 fullaste allvar att kritiker och konsumenter ska komma \u00f6verens?<\/p>\n

Lyckligtvis \u00e4r plumparna f\u00e4rre \u00e4n klassikerna.<\/p>\n

F\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen sedan tidigaren\u00e4mnda King.<\/span> finns det en lekfullhet som g\u00f6r att verserna blir riktigt intressanta, och inte bara en pausstr\u00e4cka till refr\u00e4ngerna. Nu blir verserna ofta b\u00e4ttre \u00e4n hooksen. Ta bara Rihannacollaben Life Your Life<\/span>, d\u00e4r T.I. via tv\u00e5 lysande verser g\u00f6r att man f\u00f6rl\u00e5ter b\u00e5de den pinsamma schlagersamplingen och Rihannas l\u00e5gvattenm\u00e4rke till refr\u00e4ng. H\u00e4r \u00e4r texterna styrkan, och inte tv\u00e4rtom. Och d\u00e5 \u00e4r produktionerna \u00e4nd\u00e5 n\u00e4stintill fl\u00e4ckfritt snyggt sammansnickrade.<\/p>\n

Som p\u00e5 den avslutande versen till Kanyeproducerade Swagger Like Us<\/span>, d\u00e4r till och med Jay-Z hamnar i skuggan:<\/span><\/p>\n

You go see Weezy for the wordplay<\/span> Jeezy for the birdplay<\/span> Kan-yeezy for diversity and me for controversy<\/span> All my verses picture perfect only spit to serve a purpose<\/span> You ain’t living what you kickin’ and you worthless<\/span> Looking from the surface it may seem that I got reason to be nervous<\/span> Then observe my work and see that my adversity was worth it<\/span> Verses autobiographical, absolutely classical<\/span> Last thing I’m worried ’bout is what another rapper do<\/span> Ain’t nobody hot as me…<\/span> Even if they rap they ass off, blast off and have outstanding qualities<\/span> Sell alotta records I respect and salute that<\/span> But spitting real life on hot beats…<\/span> I’m the truth at, you kick it like me no exaggeration necessary<\/span> Living revolutionary, nothing less than legendary<\/span> Gangsta shit hereditary, got it from my dad<\/span> Flow colder than February with extraordinary swag<\/span><\/span><\/p>\n

Med n\u00e5gra undantag \u00e4r Paper Trail<\/span> T.I:s f\u00f6rmodligen viktigaste verk hittills. Allt det som saknades p\u00e5 f\u00f6rra skivan – och som kritiker g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng s\u00e5gat T.I. f\u00f6r -ligger r\u00e4tt den h\u00e4r g\u00e5ngen. Den st\u00e4ndigt outnyttjade potentialen i rimmen anv\u00e4nds nu fullt ut och produktionerna \u00e4r j\u00e4mnare \u00e4n p\u00e5 l\u00e4nge. Kanske \u00e4r det s\u00e5 att det turbulenta \u00e5ret har gjort att de flesta pusselbitarna hamnat p\u00e5 plats till sist. Nytt, snyggt och fantastiskt l\u00e5ter det i alla fall. Paper<\/span> Trail <\/span>\u00e4r ett koncentrat av Clifford Harris allra b\u00e4sta verser fr\u00e5n det senaste \u00e5ret, liksom ett personligt manifest \u00f6ver tankar och reflektioner hos den sj\u00e4lvbetitlade kungen av s\u00f6dern. Alldeles oavsett vad alla andra tycker.<\/p>\n

Betyg: 4\u00bd av 5.<\/p>\n<\/div>\n

Intressant<\/a>: Musik<\/a>, Kultur<\/a>, Hip Hop<\/a>, Hip-Hop<\/a>, Rap<\/a>, Recension<\/a>, T.I.<\/a>, Grand Hustle<\/a>, Paper Trail<\/a><\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De senaste tv\u00e5 dygnen har jag mer eller mindre levt med T.I:s nysl\u00e4ppta nyl\u00e4ckta skiva, Paper Trail. \u00c5kt tunnelbana. L\u00e4st. Surfat. Skrivit artiklar. Till och med duschat, med volymen n\u00e5gra sn\u00e4pp h\u00f6gre f\u00f6r att kunna h\u00f6ra \u00e4nda in i badrummet. Och nu k\u00e4nner jag att det inte r\u00e4cker med att bara lyssna i iPodlurarna, eller tvinga alla i omgivningen att lyssna. D\u00e4rf\u00f6r petar jag ihop den f\u00f6rsta recensionen av skivan p\u00e5 svenska, snabbt och l\u00e4tt ogenomt\u00e4nkt. F\u00f6rsta reflektionen som sl\u00e5r en efter att de sexton sp\u00e5ren tystnat, och n\u00e5gon form av sammantagen bild ska s\u00e4tta sig, \u00e4r hur pass annorlunda det l\u00e5ter. Fast \u00e4nd\u00e5 inte. F\u00f6r \u00e4ven om flera av produktionerna – inte minst DJ Toomps bidrag – l\u00e5nar ljudbilden fr\u00e5n framf\u00f6r allt King. k\u00e4nns herr Harris r\u00f6st och rimstruktur annorlunda. Mognare. En orsak \u00e4r troligen valet att skriva ner texterna i f\u00f6rv\u00e4g, vilket ocks\u00e5 ligger bakom skivans titel. Det…<\/p>\n

Read more<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/503"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=503"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/503\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=503"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=503"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=503"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}