![\"Star](\"http:\/\/sbrtv.files.wordpress.com\/2009\/01\/unemployed.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
En av k\u00e4rnorna i den borgerliga regeringens ekonomiska politik \u00e4r id\u00e9n om att begr\u00e4nsade f\u00f6rm\u00e5ner kopplade till arbetsl\u00f6shet och sjukdom skapar incitament f\u00f6r arbetss\u00f6kande att snabbare hitta jobb. I ekonomiska termer resonerar h\u00f6gern s\u00e5 h\u00e4r: \u00d6kar alternativkostnaden f\u00f6r att vara utan jobb \u00f6kar ocks\u00e5 ben\u00e4genheten att intensifiera jobbletandet. Och omv\u00e4nt: \u00c4r skillnaden mellan l\u00f6n och i a-kassa f\u00f6r liten finns det helt enkelt inga ekonomiska incitament f\u00f6r att pallra sig iv\u00e4g till arbetsf\u00f6rmedlingen. I h\u00f6gerns id\u00e9v\u00e4rld \u00e4r m\u00e4nniskan en rationell varelse, homo economicus, som omedelbart reagerar p\u00e5 ekonomiska mekanismer i samh\u00e4llet.<\/p>\n
Men v\u00e4rlden \u00e4r som bekant betydligt mer komplicerad \u00e4n s\u00e5. En h\u00f6jning eller s\u00e4nkning av skatter, bidrag eller f\u00f6rs\u00e4kringar ger i princip aldrig den d\u00e4r snyggt framr\u00e4knade effekten som Anders Borg l\u00e4rde sig p\u00e5 nationalekonomif\u00f6rel\u00e4sningarna.<\/p>\n
Intressant existerar samma debatt i USA. D\u00e4r menar h\u00f6gern att Barack Obamas initiativ f\u00f6r att ut\u00f6ka arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen skjuter \u00e5terh\u00e4mtningen i sank. Bara genom kraftiga nedsk\u00e4rningar inom offentlig sektor, undern\u00e4rda v\u00e4lf\u00e4rdssystem och trubbiga skattes\u00e4nkningar g\u00e5r det att f\u00e5 fart p\u00e5 ekonomin, resonerar h\u00f6gerns husideologer. \u00c4ven om retoriken \u00e4r dramatiskt uppskruvad \u00e4r de underliggande principerna samma d\u00e4r som h\u00e4r. H\u00f6gerns tankekitt k\u00e4nns igen.<\/p>\n
F\u00f6rstklassiga Economic Policy Institute har som svar p\u00e5 tal granskat effekterna av de utvidgade f\u00f6rm\u00e5nerna kopplade till arbetsl\u00f6shet<\/a>. Resultaten \u00e4r knappast artilleri f\u00f6r en id\u00e9uttorkad h\u00f6ger. EPI fastsl\u00e5r att p\u00e5st\u00e5endet om att gener\u00f6sa arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringar avskr\u00e4cker arbetsl\u00f6sa fr\u00e5n att leta nytt jobb helt enkelt \u00e4r grundl\u00f6sa. <\/p>\n Anledningen till att USA, liksom Europa, lider av h\u00f6g arbetsl\u00f6shet handlar inte om att gener\u00f6sa v\u00e4lf\u00e4rds- och f\u00f6rs\u00e4kringssystem stryper tillv\u00e4xten. Snarare beror det p\u00e5 att ekonomierna helt enkelt \u00e4r underinvesterade: Fallet i konsumtion p\u00e5 den privata sidan motsvaras inte av offentliga investeringar som kompenserar f\u00f6rlusten i investeringar. I USA:s fall finns det ingen m\u00f6jlighet f\u00f6r de 10,6 miljoner m\u00e4nniskor utan jobb att hitta syssels\u00e4ttning, d\u00e5 det inte finns n\u00e5gra jobb att s\u00f6ka. Ska det bli \u00e4ndring p\u00e5 det kr\u00e4vs omfattande satsningar i projekt (typ s\u00e5 h\u00e4r<\/a>) som b\u00e5de avhj\u00e4lper skyh\u00f6g arbetsl\u00f6shet och rustar ekonomin f\u00f6r l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xt, bortom krisens logik och konsekvenser.<\/p>\n F\u00f6r att sammanfatta: Den h\u00f6ga arbetsl\u00f6sheten beror inte p\u00e5 lata arbetss\u00f6kande. Den beror p\u00e5 lata politiker.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Ekonomi<\/a>, USA<\/a>, A-kassa<\/a>, Arbetsl\u00f6shet<\/a>, Jobb<\/a>, Syssels\u00e4ttning<\/a><\/p>\n <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" En av k\u00e4rnorna i den borgerliga regeringens ekonomiska politik \u00e4r id\u00e9n om att begr\u00e4nsade f\u00f6rm\u00e5ner kopplade till arbetsl\u00f6shet och sjukdom skapar incitament f\u00f6r arbetss\u00f6kande att snabbare hitta jobb. I ekonomiska termer resonerar h\u00f6gern s\u00e5 h\u00e4r: \u00d6kar alternativkostnaden f\u00f6r att vara utan jobb \u00f6kar ocks\u00e5 ben\u00e4genheten att intensifiera jobbletandet. Och omv\u00e4nt: \u00c4r skillnaden mellan l\u00f6n och i a-kassa f\u00f6r liten finns det helt enkelt inga ekonomiska incitament f\u00f6r att pallra sig iv\u00e4g till arbetsf\u00f6rmedlingen. I h\u00f6gerns id\u00e9v\u00e4rld \u00e4r m\u00e4nniskan en rationell varelse, homo economicus, som omedelbart reagerar p\u00e5 ekonomiska mekanismer i samh\u00e4llet. Men v\u00e4rlden \u00e4r som bekant betydligt mer komplicerad \u00e4n s\u00e5. En h\u00f6jning eller s\u00e4nkning av skatter, bidrag eller f\u00f6rs\u00e4kringar ger i princip aldrig den d\u00e4r snyggt framr\u00e4knade effekten som Anders Borg l\u00e4rde sig p\u00e5 nationalekonomif\u00f6rel\u00e4sningarna. Intressant existerar samma debatt i USA. D\u00e4r menar h\u00f6gern att Barack Obamas initiativ f\u00f6r att ut\u00f6ka arbetsl\u00f6shetsf\u00f6rs\u00e4kringen skjuter \u00e5terh\u00e4mtningen i sank. Bara genom kraftiga…<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.epi.org\/files\/2011\/\/UI_snapshot_large1.png\" "\\"UI\\"")
<\/p>\n