![\"\"](\"http:\/\/allas.se\/files\/2011\/01\/den_hemlige_miljonaren_ola-03Web.jpg\" "\\"Ola")
<\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
Nyheter, ledarsidor och <\/strong><\/span>bloggar i all \u00e4ra men den mest tr\u00e4ffande \u00f6gonblicksbilden av det politiska klimatet f\u00e5r man genom att \u00f6gna igenom teve-tabl\u00e5erna. Ingen annanstans blir f\u00f6rskjutningen i det politiska samtalet tydligare, f\u00f6r den som skrapar p\u00e5 underh\u00e5llningsytan och ser bortom den oljiga programdramaturgin.<\/span><\/p>\n F\u00f6r medan tyckare<\/strong> i alla l\u00e4ger g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att \u00e4ngsligt kalibrera ord och formuleringar f\u00f6r att passa dagens vinkel fungerar teve-tabl\u00e5n som en of\u00f6rsk\u00f6nad spegling av de trender och tendenser som pulserar i samh\u00e4llet. Med betoning p\u00e5 spegling. Jag tror n\u00e4mligen inte p\u00e5 n\u00e5gon omfattande mediekonspiration mot v\u00e4nstern, eller att det \u00e4r pressens fel att Reinfeldt \u00e4r statsminister. Bara f\u00f6r att klarg\u00f6ra.<\/p>\n Det som h\u00e4nt de <\/strong>senaste tio-tjugo \u00e5ren \u00e4r att debatten om samh\u00e4llsproblem skiftat form; fr\u00e5n att se brister i samh\u00e4llet som en produkt av strukturella brister till att betrakta dem som individuella problem. D\u00e4r tidigare politiska samtal pr\u00e4glats av hur arbetsmarknaden kan st\u00f6pas om f\u00f6r att leverera b\u00e4ttre jobb handlar det i dag snarare om att belysa problem som enskilda, frikopplade fr\u00e5n omst\u00e4ndigheter och st\u00f6rre skeenden. En sorts borgerlig moralism har sipprat in i de politiska finrummen.<\/p>\n Konsekvensen blir<\/strong> att de politiska reformernas omf\u00e5ng ocks\u00e5 \u00e4ndras f\u00f6r att passa f\u00f6r\u00e4ndringen. Nu handlar det inte l\u00e4ngre om att finna mekanismer och reformer f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4dla den generella v\u00e4lf\u00e4rden eller erbjuda verktyg som breda grupper har tillg\u00e5ng till. I st\u00e4llet blir den politiska debatten en t\u00e4vling i att bli b\u00e4st p\u00e5 s\u00e4rl\u00f6sningar och appellera till smala, presumtivt viktiga, v\u00e4ljargrupper.<\/p>\n Ett par exempel:<\/strong><\/p>\n I “Den hemlige miljon\u00e4ren”<\/strong> knallar miljon\u00e4rer runt och bes\u00f6ker utsatta m\u00e4nniskor i olika delar av Sverige. Vi f\u00e5r se GI-miljon\u00e4ren Ola Lauritzson l\u00e4mna kakelugnsv\u00e5ningen p\u00e5 \u00d6fvre f\u00f6r att h\u00e4nga med heml\u00f6sa p\u00e5 Stadsmissionen inkognito. Det ooh-as och \u00e5\u00e5h-as ivrigt \u00f6ver hur synd det \u00e4r om fattigt folk. Gott s\u00e5. Men i st\u00e4llet f\u00f6r att dra slutsatsen att den utbredda sociala mis\u00e4ren h\u00e4nger samman med en l\u00e4ngre trend av v\u00e4xande klyftor och mer fragmenterad socialpolitik stannar programmakarna vid Ola sj\u00e4lv. Hela programmet g\u00e5r n\u00e4mligen ut p\u00e5 att Ola och p\u00e4rlbandet av miljon\u00e4rer ska ge en sedelbunt till den det varit allra mest synd om under seriens g\u00e5ng. Och d\u00e4r har vi det. Miljon\u00e4ren som sysslar med v\u00e4lg\u00f6renhet f\u00f6r att stilla det d\u00e5liga samvetet och \u00e4ngslig \u00f6vre medelklass som slipper bry sig om folk som har det k\u00e4rvt. F\u00f6r Ola hj\u00e4lper ju till. Pl\u00f6tsligt blev fattigdom en fr\u00e5ga om allmosor och att individuell v\u00e4lvilja r\u00e4cker gott och v\u00e4l f\u00f6r att lappa ihop s\u00f6ndertrasade levnads\u00f6den.<\/p>\n M\u00f6nstret upprepar sig<\/strong> i “Ung och bortsk\u00e4md”, programmet d\u00e4r ungdomar till f\u00f6r\u00e4ldrar som klemat bort dem f\u00e5r l\u00e4ra sig att jobba. De allra flesta kommer fr\u00e5n ordnade f\u00f6rh\u00e5llanden med trygg ekonomi. I program efter program f\u00e5r de skura golv, torka apbajs och diska i restaurangk\u00f6k. Tittaren ska n\u00f6jt gotta sig \u00e5t de lata kidsen och tyst uppmana till generationell uppstr\u00e4ckning. Budskapet \u00e4r tydligt: Unga \u00e4r lata och vill varken jobba eller ta n\u00e5gra initiativ. Vips s\u00e5 var problemet med ungdomsarbetsl\u00f6shet, bostadsbrist och segregation borta. Pull yourself up by the bootstraps<\/em> s\u00e5 kommer allt att g\u00e5 fint.<\/p>\n I “Jobbjakten” blir det <\/strong>\u00e4nnu tydligare. D\u00e4r ska en sj\u00e4lvutn\u00e4mnd jobbexpert peppa arbetsl\u00f6sa till stord\u00e5d p\u00e5 arbetsmarknaden. “Det g\u00e5r bara du vill”, lyder uppmaningen, och i moment efter moment trimmas jobbs\u00f6karverktygen. \u00c4n en g\u00e5ng lyckas programmakarna trolla bort de strukturella problemen p\u00e5 arbetsmarknaden och injicera id\u00e9n om individens f\u00f6rflackning som f\u00f6rklaringen till arbetsl\u00f6sheten. Som om bristen p\u00e5 efterfr\u00e5gan i ekonomin inte fanns.<\/p>\n \u00c4ven ett av mina personliga<\/strong> favoritprogram, Klass 9A, pr\u00e4glas av samma logik. Risiga kunskapsniv\u00e5er i klassrummen antas enbart bero p\u00e5 slappa eller inkompetenta l\u00e4rare. Och visst finns det po\u00e4nger. Stavros med flera visar med all \u00f6nskv\u00e4rd tydlighet vikten av engagerade, passionerade, pedagoger som f\u00f6rm\u00e5r lyfta eleverna till stord\u00e5d. Att l\u00e4rarutbildningarna beh\u00f6ver g\u00f6ras om och kraven f\u00f6r att attrahera bara de som \u00e4r mest taggade f\u00f6r l\u00e4raryrket \u00e4r uppenbart. Men programmet missar ocks\u00e5 att f\u00f6rklara hur resursf\u00f6rdelningssystemet mellan kommuner och skolor, skolpengen, skapar en strukturell oj\u00e4mlikhet och sv\u00e5righeter i att planera undervisningen. Resonemanget blir v\u00e4l grunt.<\/p>\n Bakom tendenserna<\/strong> i samh\u00e4llet ryms en underliggande f\u00f6rskjutning i debatten, fr\u00e5n gemensamma samh\u00e4llsproblem till individuella avvikelser. Undantag i den annars lyckosamma ber\u00e4ttelsen om det framg\u00e5ngsrika Sverige. D\u00e4r 1970-talet k\u00e4nnetecknades av en ofta \u00f6verdriven fokusering p\u00e5 kollektiva verktyg f\u00f6r att l\u00f6sa samh\u00e4llsproblem har pendelr\u00f6relsen sedan dess slagit \u00f6ver fullt ut. I dag \u00e4r det individen, du och jag, som ska h\u00e5llas ansvariga f\u00f6r allt och ingenting. Alldeles oavsett tidigare f\u00f6ruts\u00e4ttningar och hur samh\u00e4llet st\u00f6ps om. Det \u00e4r d\u00e4rmed ingen slump att v\u00e5r tids stora debatter handlar om ROT, RUT och RIT<\/a> snarare \u00e4n j\u00e4mlikhet, h\u00e5llbar tillv\u00e4xt och hur demokratin kan f\u00f6r\u00e4dlas bortom nationalstatens trygga chim\u00e4r. S\u00e5 reducerades v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4llet till bokstavsf\u00f6rkortningar.<\/p>\n I en borgerlig samh\u00e4llssyn<\/strong> finns n\u00e4mligen inte utrymme f\u00f6r de storslagna projektens visioner, eller id\u00e9er om hur m\u00e4nniskor fr\u00e5n enkla f\u00f6rh\u00e5llanden kan anv\u00e4nda samh\u00e4llet som spr\u00e5ngbr\u00e4da f\u00f6r en framtida karri\u00e4r. Den politiska agendan kokas d\u00e4rf\u00f6r ned till en unken id\u00e9 om att reformer ska gynna medel- och \u00f6verklassen. Tv\u00e5- tredjedelssamh\u00e4llet fr\u00e4mst. Alla de som inte ryms i RUT-Sverige kan ju alltid n\u00e5gon programledare i Kanal 5 eller TV 3 ta hand om.<\/p>\n <\/span><\/p>\n <\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Moralism<\/a>, Borgerlig<\/a>, Den hemlige miljon\u00e4ren<\/a>, Lyxf\u00e4llan<\/a>, Klass 9A<\/a>, Jobbjakten<\/a>, Ung och bortsk\u00e4md<\/a>, Fredrik Reinfeldt<\/a>, Regeringen<\/a>, Media<\/a>, TV<\/a>, Teve<\/a>, Kritik<\/a>, Ekonomi<\/a>, Arbetsmarknad<\/a>, Jobb<\/a>, Segregation<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Nyheter, ledarsidor och bloggar i all \u00e4ra men den mest tr\u00e4ffande \u00f6gonblicksbilden av det politiska klimatet f\u00e5r man genom att \u00f6gna igenom teve-tabl\u00e5erna. Ingen annanstans blir f\u00f6rskjutningen i det politiska samtalet tydligare, f\u00f6r den som skrapar p\u00e5 underh\u00e5llningsytan och ser bortom den oljiga programdramaturgin. F\u00f6r medan tyckare i alla l\u00e4ger g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att \u00e4ngsligt kalibrera ord och formuleringar f\u00f6r att passa dagens vinkel fungerar teve-tabl\u00e5n som en of\u00f6rsk\u00f6nad spegling av de trender och tendenser som pulserar i samh\u00e4llet. Med betoning p\u00e5 spegling. Jag tror n\u00e4mligen inte p\u00e5 n\u00e5gon omfattande mediekonspiration mot v\u00e4nstern, eller att det \u00e4r pressens fel att Reinfeldt \u00e4r statsminister. Bara f\u00f6r att klarg\u00f6ra. Det som h\u00e4nt de senaste tio-tjugo \u00e5ren \u00e4r att debatten om samh\u00e4llsproblem skiftat form; fr\u00e5n att se brister i samh\u00e4llet som en produkt av strukturella brister till att betrakta dem som individuella problem. D\u00e4r tidigare politiska samtal pr\u00e4glats av hur arbetsmarknaden kan…<\/p>\n