![\"Barack](\"http:\/\/blog.cleveland.com\/nationworld_impact\/2009\/03\/large_Barack-Obama-budget-Mar17-09.jpg\")
<\/p>\n<\/p>\n
G\u00e5rdagens budget fr\u00e5n Barack Obama<\/a> \u00e4r f\u00f6rutom siffror och staplar ocks\u00e5 en tydlig spegling av det politiska landskapet just nu. K\u00e4ftsm\u00e4llen i kongressvalen strax innan \u00e5rsskiftet satte en v\u00e4ldigt konkret gr\u00e4ns f\u00f6r exakt hur pass omfattande den demokratiska agendan kan vara. Eller snarare vilka ambitioner som \u00f6verhuvudtaget kan bli aktuella. En kraftigt decimerad majoritet i representanthuset i kombination med republikansk majoritet i senaten \u00e4r knappast optimala f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en president som svettas \u00f6ver underskott och arbetsl\u00f6shet. Obama har d\u00e4rf\u00f6r beslutat sig f\u00f6r att navigera p\u00e5 en smal tr\u00e5d f\u00f6r att locka tillbaka l\u00e4ttskr\u00e4mda s\u00e5 kallade oberoende v\u00e4ljare, som inte k\u00e4nner lojalitet med varken elefanter eller \u00e5snor<\/a>, med hj\u00e4lp av l\u00f6ften om minskade underskott.<\/p>\n Genom frysta utgifter inom flera omr\u00e5den, stora besparingar p\u00e5 offentlig administration och avvecklade skatteavdrag f\u00f6r f\u00f6retag och organisationer hoppas administrationen minska underskottet 1 100 miljarder dollar de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. Personligen \u00e4r jag b\u00e5de tveksam och oroad f\u00f6r en ekonomisk politik som stramar \u00e5t offentliga utgifter i ett l\u00e4ge d\u00e5 arbetsl\u00f6sheten \u00e4nnu pendlar runt \u00e5tta procent och flera delstater bl\u00f6der resurser. Men USA \u00e4r USA. Skatteh\u00f6jningar – bevisligen mer effektiva f\u00f6r att h\u00e4mta hem resurser till staten – saknar garanterat st\u00f6d i senaten och med st\u00f6rsta sannolikhet \u00e4ven bland befolkningen. Genom en kombination av besparingar och smala investeringar s\u00e4tter Obama hoppet till att f\u00f6rra \u00e5rets stimulanspaket s\u00e5 sm\u00e5ningom ska kicka in.<\/p>\n De investeringar som \u00e4nd\u00e5 f\u00f6resl\u00e5s \u00e5terfinns huvudsakligen inom tre omr\u00e5den: energi, utbildning och jobb.\u00a0Administrationens ekonomer har f\u00f6r l\u00e4nge sedan insett att USA inte kommer att kunna konkurrera med l\u00e5ga l\u00f6ner. Klokt nog. D\u00e4rf\u00f6r rymmer budgeten f\u00e4rska slantar till ny infrastruktur – i form av v\u00e4gar och utbyggda tr\u00e5dl\u00f6sa n\u00e4tverk runt om i USA.\u00a0Obama argumenterar f\u00f6r att riktade satsningar p\u00e5 f\u00f6rnyelsebar energi, forskning i v\u00e4rldsklass och ett mer h\u00f6gpresterande utbildningsv\u00e4sende b\u00e5de kan f\u00e5 fart p\u00e5 ekonomin och samtidigt f\u00f6rbereda den amerikanska arbetsmarknaden f\u00f6r global konkurrens. Kostnaden f\u00f6r att l\u00e4sa vidare vid h\u00f6gskola och universitet kommer ocks\u00e5 att sjunka, i synnerhet f\u00f6r studenter fr\u00e5n hush\u00e5ll med l\u00e5ga inkomster. D\u00e4rmed \u00e4r id\u00e9n att med f\u00f6rh\u00e5llandevis enkla medel rusta den amerikanska ekonomin f\u00f6r en l\u00e5ngsiktigt mer h\u00e5llbar tillv\u00e4xt, bortom tidigare decenniers l\u00e5ne- och konsumtionseldade ekonomi.<\/p>\n Republikanernas alternativ \u00e4r, inte helt otippat, en kombination med av trubbiga skattes\u00e4nkningar som skulle gynna den rikaste tiondelen av befolkningen och extrema nedsk\u00e4rningar inom stora delar av den offentliga sektorn. Somliga kongressledam\u00f6ter har till och med h\u00e4vdat att de offentliga utgifterna m\u00e5ste minska med 40 (!) procent f\u00f6r att de ska r\u00f6sta med en demokratisk budget. Osmart \u00e4r bara f\u00f6rnamnet. F\u00f6rutom exploderande underskott skulle republikanernas politik ocks\u00e5 sl\u00e5 h\u00e5rdast mot de delar av ekonomin som \u00e4r mest beroende av \u00e5terh\u00e4mtning. F\u00f6r att inte tala om de \u00f6kade klyftor som skulle bli resultatet.<\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Ekonomi<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, USA<\/a>, Budget<\/a>, Barack Obama<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" G\u00e5rdagens budget fr\u00e5n Barack Obama \u00e4r f\u00f6rutom siffror och staplar ocks\u00e5 en tydlig spegling av det politiska landskapet just nu. K\u00e4ftsm\u00e4llen i kongressvalen strax innan \u00e5rsskiftet satte en v\u00e4ldigt konkret gr\u00e4ns f\u00f6r exakt hur pass omfattande den demokratiska agendan kan vara. Eller snarare vilka ambitioner som \u00f6verhuvudtaget kan bli aktuella. En kraftigt decimerad majoritet i representanthuset i kombination med republikansk majoritet i senaten \u00e4r knappast optimala f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en president som svettas \u00f6ver underskott och arbetsl\u00f6shet. Obama har d\u00e4rf\u00f6r beslutat sig f\u00f6r att navigera p\u00e5 en smal tr\u00e5d f\u00f6r att locka tillbaka l\u00e4ttskr\u00e4mda s\u00e5 kallade oberoende v\u00e4ljare, som inte k\u00e4nner lojalitet med varken elefanter eller \u00e5snor, med hj\u00e4lp av l\u00f6ften om minskade underskott. Genom frysta utgifter inom flera omr\u00e5den, stora besparingar p\u00e5 offentlig administration och avvecklade skatteavdrag f\u00f6r f\u00f6retag och organisationer hoppas administrationen minska underskottet 1 100 miljarder dollar de n\u00e4rmaste tio \u00e5ren. Personligen \u00e4r jag b\u00e5de tveksam och oroad…<\/p>\n