{"id":2318,"date":"2011-02-09T14:42:12","date_gmt":"2011-02-09T12:42:12","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=2318"},"modified":"2011-02-09T14:42:12","modified_gmt":"2011-02-09T12:42:12","slug":"rantemyten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=2318","title":{"rendered":"R\u00e4ntemyten"},"content":{"rendered":"<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone\" title=\"Mat\" src=\"https:\/\/lh5.googleusercontent.com\/_VgJQTp0Bsf0\/TU6_YfTtTSI\/AAAAAAAAAMU\/2F6bYNUNiEI\/foodsurge.jpg\" alt=\"\" width=\"393\" height=\"362\" \/><\/p>\n<p>Kraftigt h\u00f6jda matpriser runt om i v\u00e4rlden har dominerat internationella medier de senaste veckorna. F\u00f6r den som tar en titt p\u00e5 siffrorna och j\u00e4mf\u00f6r med tidigare perioder kan det verka som om s\u00e5 \u00e4r fallet. Men i sj\u00e4lva verket har matpriserna sl\u00e4pat efter prisupptrappningen bland andra produkter p\u00e5 den internationella marknaden. Accelerationen i matpriser \u00e4r d\u00e4rmed lika mycket en sen effekt av ett underliggande, globalt, inflationstryck i ljuset av omfattande stimulanser.<\/p>\n<p>Fast lite perspektiv \u00e4r p\u00e5 sin plats. St\u00f6rre delen av v\u00e4rlden har extremt l\u00e5ga inflationsniv\u00e5er och inte ens de snabbast v\u00e4xande ekonomierna har niv\u00e5er att oroa sig f\u00f6r. Brasilien, l\u00e4nge Latinamerikas tillv\u00e4xt\u00e5ngare, landat p\u00e5 3,6 procent och Kina strax under fem.<\/p>\n<p><img decoding=\"async\" loading=\"lazy\" class=\"alignnone\" title=\"Inflation\" src=\"http:\/\/i46.tinypic.com\/e62lba.jpg\" alt=\"\" width=\"500\" height=\"399\" \/><\/p>\n<p>Flera centralbankschefer har argumenterat f\u00f6r att de h\u00f6jda matpriser motiverar r\u00e4nteh\u00f6jningar f\u00f6r att h\u00e5lla inflationen i schack. Trots sl\u00f6 \u00e5terh\u00e4mtning och kvarvarande arbetsl\u00f6shet. Euroskeptiker anv\u00e4nder i st\u00e4llet de l\u00e5ga r\u00e4ntornas ineffektivitet som int\u00e4kt f\u00f6r att en nationell r\u00e4ntepolitik b\u00e4ttre skulle f\u00f6rm\u00e5 stimulera l\u00e4ndernas ekonomier. I verkligheten finns det mycket lite som talar f\u00f6r att inflationen skulle sticka iv\u00e4g. M\u00e5nga saknar fortfarande jobb och konsumtionen, varken privat eller offentlig, kommer i n\u00e4rheten av niv\u00e5er som skulle kunna riskera att \u00f6verhetta den reala ekonomin. Problemet med den Europas till stor del sammanfl\u00e4tade ekonomier handlar snarare om att den penningpolitiska samordningen m\u00e5ste kompletteras med motsvarande finanspolitiska muskler. Utan stimulanspaket i l\u00e5gkonjunktur och gemensamma int\u00e4kter i form av skatter i h\u00f6gkonjunktur kommer r\u00e4ntevapnet att forts\u00e4tta vara ineffektivt. Alldeles oavsett inflationsniv\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Kraftigt h\u00f6jda matpriser runt om i v\u00e4rlden har dominerat internationella medier de senaste veckorna. F\u00f6r den som tar en titt p\u00e5 siffrorna och j\u00e4mf\u00f6r med tidigare perioder kan det verka som om s\u00e5 \u00e4r fallet. Men i sj\u00e4lva verket har matpriserna sl\u00e4pat efter prisupptrappningen bland andra produkter p\u00e5 den internationella marknaden. Accelerationen i matpriser \u00e4r d\u00e4rmed lika mycket en sen effekt av ett underliggande, globalt, inflationstryck i ljuset av omfattande stimulanser. Fast lite perspektiv \u00e4r p\u00e5 sin plats. St\u00f6rre delen av v\u00e4rlden har extremt l\u00e5ga inflationsniv\u00e5er och inte ens de snabbast v\u00e4xande ekonomierna har niv\u00e5er att oroa sig f\u00f6r. Brasilien, l\u00e4nge Latinamerikas tillv\u00e4xt\u00e5ngare, landat p\u00e5 3,6 procent och Kina strax under fem. Flera centralbankschefer har argumenterat f\u00f6r att de h\u00f6jda matpriser motiverar r\u00e4nteh\u00f6jningar f\u00f6r att h\u00e5lla inflationen i schack. Trots sl\u00f6 \u00e5terh\u00e4mtning och kvarvarande arbetsl\u00f6shet. Euroskeptiker anv\u00e4nder i st\u00e4llet de l\u00e5ga r\u00e4ntornas ineffektivitet som int\u00e4kt f\u00f6r att en nationell r\u00e4ntepolitik&hellip;<\/p>\n<p> <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=2318\">Read more<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2318"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2318"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2318\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2319,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2318\/revisions\/2319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2318"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2318"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2318"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}