![\"\"](\"http:\/\/resources3.news.com.au\/images\/2010\/09\/24\/1225928\/927755-fredrick-reinfeldt.jpg\" "\\"Reinfeldt\\"")
<\/p>\n<\/p>\n
“It’s morning in America”<\/strong>, f\u00f6rklarade Ronald Reagan n\u00e4r han svors in som president vid 1980-talets b\u00f6rjan. De bevingade orden kom ocks\u00e5 att bli startpunkten f\u00f6r det viktigaste politiska skiftet i modern tid. D\u00e4r och d\u00e5 blev h\u00f6gerns intellektuella sanningar startpunkt ocks\u00e5 f\u00f6r socialdemokratins regeringar, ett arv som lever kvar \u00e4nnu i dag. Tekalaset i USA:s mellan\u00e5rsval och den borgerliga regeringens f\u00f6rst\u00e4rkta mandat h\u00e4r i Sverige har flera gemensamma n\u00e4mnare och ber\u00e4ttar n\u00e5got viktigt om v\u00e5r samtid. Och m\u00f6jligheten f\u00f6r progressiva krafter att hitta tillbaka till regeringsbyggnaderna.<\/p>\n Bollarna nedan illustrerar<\/strong> skillnaden mellan Demokraternas och Republikanernas budgetalternativ. Som g\u00e5r att utl\u00e4sa av den gr\u00e5 sn\u00f6gubben till h\u00f6ger vill den parlamentariska h\u00f6gern i USA ge individer som tj\u00e4nar \u00f6ver omkring sju miljoner svenska kronor om \u00e5ret en genomsnittlig skattes\u00e4nkning med 700 000 kronor.<\/p>\n Samtidigt kritiserar<\/strong> Republikanerna Obama f\u00f6r att inte ta budgetunderskottet p\u00e5 tillr\u00e4ckligt stort allvar. Att det skulle vara ett s\u00e4tt att kickstarta ekonomin och fixa fram fler jobb, som h\u00f6gern sj\u00e4lva s\u00e4ger, \u00e4r b\u00e5de osannolikt och ett intellektuellt bedr\u00e4geri av rang. I sj\u00e4lva verket handlar det om en ideologisk offensiv, d\u00e4r USA:s h\u00f6ger s\u00f6ker kraft i segrarna i mellanvalet f\u00f6r att s\u00e4nka den grovmaskiga v\u00e4lf\u00e4rdsstat som trots allt existerar. S\u00e5dan \u00e4r klasspolitiken i USA.<\/p>\n Som vanligt \u00e4r det l\u00e4tt <\/strong>att skaka p\u00e5 huvudet och skratta lite avv\u00e4pnande \u00e5t de galna amerikanerna. Odla lite trivsam svensk sj\u00e4lvgodhet och betona att svenska v\u00e4ljare minsann aldrig skulle g\u00e5 med p\u00e5 att samma sak h\u00e4nde h\u00e4r. D\u00e5 kan det vara p\u00e5 sin plats att komma ih\u00e5g att den borgerliga regeringen hemma i falukorvsland s\u00e4nkt skatten allra mest f\u00f6r den som har de h\u00f6gsta inkomsterna, enligt samma m\u00f6nster som i USA. 90 procent av s\u00e4nkningarna under de senaste fyra \u00e5ren har g\u00e5tt till den tiondel som tj\u00e4nar allra mest. Regeringen har dessutom inf\u00f6rt en fastighetsskatt som i praktiken eliminerar skatten f\u00f6r hush\u00e5ll i stora villor i Stockholms mest attraktiva omr\u00e5den, medan kostnaden stiger rej\u00e4lt f\u00f6r mindre hus i glesbygdsomr\u00e5den. Det i ett l\u00e4ge d\u00e4r de flesta ekonomer \u00e4r \u00f6verens om att fastighetsskatten \u00e4r statens kanske b\u00e4sta inkomstk\u00e4lla, d\u00e5 den varken st\u00f6r ekonomin eller har marginaleffekter p\u00e5 enskilda. Men h\u00e4r, liksom d\u00e4r, handlar det inte om att genomf\u00f6ra reformer f\u00f6r att skapa jobb. Det handlar om att st\u00f6pa om samh\u00e4llet. S\u00e5dan \u00e4r n\u00e4mligen klasspolitiken h\u00e4r hemma.<\/p>\n Att Fredrik Reinfeldt<\/strong> kampanjade f\u00f6r USA:s f\u00f6rre president, George W Bush, i samband med valet 2004 avspeglar en filosofisk och ideologisk samh\u00f6righet mellan svensk\u00a0 och amerikansk h\u00f6ger. Republikanernas “Compassionate conservatism” fr\u00e5n den tiden g\u00e5r l\u00e4tt att sp\u00e5ra till Moderaternas retoriska omg\u00f6rning strax d\u00e4refter. Sj\u00e4lvklart finns ocks\u00e5 stora skillnader. Den sociala och kulturella konservatismen \u00e4r inte i n\u00e4rheten av lika starkt f\u00f6rankrad i svensk som i amerikansk politik, \u00e4ven om tendenserna finns. Snarare handlar det om ekonomisk liberalism i kombination med en i grunden konservativ syn p\u00e5 m\u00e4nniskans roll i samh\u00e4llet. Arbetarbarn som en g\u00e5ng b\u00f6rjat p\u00e5 yrkesutbildning i gymnasiet g\u00f6r b\u00e4st i att bli vid sin l\u00e4st och inte l\u00e4sa vid universitet.<\/p>\n H\u00f6gerledaren Jarl Hjalmarson<\/strong> kallade en g\u00e5ng Tage Erlanders offensiva v\u00e4lf\u00e4rdspolitik under 1950-talet f\u00f6r “de sm\u00e5 stegens tyranni” mot en komplett socialisering av samh\u00e4lle och n\u00e4ringsliv. Beskrivningen k\u00e4nns mer tr\u00e4ffande i dag, i ett l\u00e4ge d\u00e4r reform efter reform f\u00f6rskjuter det politiska samtalets utg\u00e5ngspunkt och decimerar v\u00e4lf\u00e4rdens omf\u00e5ng och sp\u00e4nst. Generella reformer har ersatts av s\u00e4rl\u00f6sningar och en n\u00e4rap\u00e5 religi\u00f6s tilltro till den s\u00e4nkta skattens evangelium.\u00a0Nu, mer \u00e4n n\u00e5gonsin, beh\u00f6vs en progressiv motkraft som f\u00f6rm\u00e5r st\u00e5 emot banaliseringen av polititiken med ett tydligt id\u00e9politiskt alternativ. Var finns den r\u00f6sten i dag?<\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, USA<\/a>, George W Bush<\/a>, Fredrik Reinfeldt<\/a>, Barack Obama<\/a>, Demokraterna<\/a>, Republikanerna<\/a>, Ronald Reagan<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" “It’s morning in America”, f\u00f6rklarade Ronald Reagan n\u00e4r han svors in som president vid 1980-talets b\u00f6rjan. De bevingade orden kom ocks\u00e5 att bli startpunkten f\u00f6r det viktigaste politiska skiftet i modern tid. D\u00e4r och d\u00e5 blev h\u00f6gerns intellektuella sanningar startpunkt ocks\u00e5 f\u00f6r socialdemokratins regeringar, ett arv som lever kvar \u00e4nnu i dag. Tekalaset i USA:s mellan\u00e5rsval och den borgerliga regeringens f\u00f6rst\u00e4rkta mandat h\u00e4r i Sverige har flera gemensamma n\u00e4mnare och ber\u00e4ttar n\u00e5got viktigt om v\u00e5r samtid. Och m\u00f6jligheten f\u00f6r progressiva krafter att hitta tillbaka till regeringsbyggnaderna. Bollarna nedan illustrerar skillnaden mellan Demokraternas och Republikanernas budgetalternativ. Som g\u00e5r att utl\u00e4sa av den gr\u00e5 sn\u00f6gubben till h\u00f6ger vill den parlamentariska h\u00f6gern i USA ge individer som tj\u00e4nar \u00f6ver omkring sju miljoner svenska kronor om \u00e5ret en genomsnittlig skattes\u00e4nkning med 700 000 kronor. Samtidigt kritiserar Republikanerna Obama f\u00f6r att inte ta budgetunderskottet p\u00e5 tillr\u00e4ckligt stort allvar. Att det skulle vara ett s\u00e4tt att…<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/media3.washingtonpost.com\/wp-dyn\/content\/graphic\/2010\/08\/11\/GR2010081106717.gif\" "\\"Snowman\\"")
<\/p>\n