{"id":2193,"date":"2010-11-10T23:16:15","date_gmt":"2010-11-10T21:16:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=2193"},"modified":"2010-11-10T23:53:22","modified_gmt":"2010-11-10T21:53:22","slug":"tillvaxtmyten","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/?p=2193","title":{"rendered":"V\u00e5r b\u00e4sta tid \u00e4r nu"},"content":{"rendered":"
\n

\"\"<\/p>\n

Vi m\u00e5ste skala ner v\u00e5r konsumtion och levnadsstandard f\u00f6r att klara av milj\u00f6m\u00e5len i framtiden. Tillv\u00e4xten kan inte l\u00e4ngre till\u00e5tas ha ett v\u00e4rde i sig. Det kan till och med bli aktuellt med nolltillv\u00e4xt. Ekonomisk utveckling st\u00e5r i direkt konflikt med en h\u00e5llbar dito.<\/em><\/p>\n

I takt med att milj\u00f6debatten<\/strong> skiftat form under de senaste \u00e5ren har ocks\u00e5 udden riktats alltmer mot id\u00e9n om att ekonomin m\u00e5ste v\u00e4xa f\u00f6r att finansiera konsumtion, s\u00e5v\u00e4l privat som offentlig. Debatt\u00f6rerna tycks s\u00e4tta likhetstecken mellan tillv\u00e4xt och \u00f6kade utsl\u00e4pp. Bara genom att k\u00f6pa mindre, \u00e4ta mindre och skruva ner elementen ett par grader d\u00e4r hemma kan vi klara av klimathotet, resonerar f\u00f6respr\u00e5karna.<\/p>\n

Argumentationen k\u00e4nns <\/strong>v\u00e4l sn\u00e4v. Och konservativ. Syns\u00e4ttet utg\u00e5r fr\u00e5n att tillv\u00e4xt, traditionellt sett m\u00e4tt i BNP per capita, \u00e4r n\u00e5got statiskt och of\u00f6r\u00e4nderligt. Liksom att det i praktiken bara finns en enda k\u00e4lla till l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xt. I verkligheten ser det v\u00e4ldigt annorlunda ut.<\/p>\n

Kort historik: <\/strong>Den f\u00f6rsta halvan av nittonhundratalet har n\u00e4rts av en i huvudsak oljebaserad tillv\u00e4xt, d\u00e4r teknologisk utveckling inom industrin skapat jobb, genererat tillv\u00e4xt och expanderat v\u00e4lf\u00e4rdsstaten. I takt med f\u00f6r\u00e4ndrade l\u00f6nsamhetsvillkor p\u00e5 arbetsmarknaden och en tilltagande global f\u00f6rskjutning l\u00e4nder emellan skiftade v\u00e4stv\u00e4rldens ekonomier till stor del form under 1970-talet. Den s\u00e5 kallade lagen om komparativa f\u00f6rdelar skapade en outnyttjad tillv\u00e4xtpotential i utvecklingsl\u00e4nder, samtidigt som v\u00e4st tvingades st\u00e4lla om. Konsekvensen blev att industrisektorn krympte i Sverige parallellt med att tj\u00e4nste- och finanssektorn v\u00e4xte rej\u00e4lt. Sedan framf\u00f6r allt 1980-talet har tillv\u00e4xten d\u00e4rmed sprungit ur finansiella instrument som bel\u00e5ning och spekulation, en utveckling som accelererade under 1990-talet. D\u00e4r \u00e4r “Lyxf\u00e4llan”-fenomenet en naturlig slutpunkt p\u00e5 en l\u00e4ngre trend.<\/p>\n

Vad som ocks\u00e5 h\u00e4n<\/strong>t under samma period \u00e4r att ingen ekonomi i v\u00e4st riktigt f\u00f6rm\u00e5tt hitta best\u00e4ndiga k\u00e4llor till tillv\u00e4xt, varken milj\u00f6m\u00e4ssigt eller ekonomiskt. Klimathotet och sinande oljek\u00e4llor har skapat ett allvarligt milj\u00f6problem i kombination med allt dyrare drivmedel f\u00f6r industrier, fabriker och transportmedel. Trots en m\u00e5ngfald av nya sektorer har sj\u00e4lva drivkrafterna f\u00f6r ekonomierna inte f\u00f6r\u00e4ndrats. Eller annorlunda uttryckt: samma gamla br\u00e4nsle driver fordon som utvecklats till oigenk\u00e4nnlighet. Liknelsen \u00e4r lika relevant f\u00f6r bil- som f\u00f6r arbetsmarknaden.<\/div>\n

Men att pek<\/strong>a ut tillv\u00e4xten i sig som n\u00e5got ont eller skadligt f\u00f6r m\u00e4nniska, milj\u00f6 och samh\u00e4lle \u00e4r inte bara oklokt. Det \u00e4r dessutom att skjuta det socialdemokratiska och progressiva id\u00e9arvet i foten.<\/p>\n

Ett exempel.<\/strong> N\u00e4r det dyker upp en finanskris som \u00e5r 2008 visualiserar m\u00e5nga dippen som en \u00e5terg\u00e5ng till tidigare tillv\u00e4xtniv\u00e5er. Som om utvecklingen till den punkten varit onaturlig, dopad. I sj\u00e4lva verket har tillv\u00e4xten i USA, Europa och Sverige sv\u00e4llt \u00f6ver tid. Det r\u00e4cker att ta en titt p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring p\u00e5 b\u00f6rsen f\u00f6r att se att det sammanlagda v\u00e4rdet i samh\u00e4llet och ekonomin \u00f6kat.<\/p>\n

\"\"<\/div>\n

S\u00e5 i st\u00e4llet f\u00f6r att \u00e4ngsligt<\/strong> blicka bak\u00e5t och betrakta ekonomins kaka som fast och fix m\u00e5ste vi b\u00f6rja diskutera roten, orsaken, till l\u00e5g syssels\u00e4ttning och alarmerande klimathot. Nyckeln till b\u00e5da finns i teknologin. Teknologisk f\u00f6rfining \u00e4r n\u00e4mligen det enda som l\u00e5ngsiktigt kan \u00f6ka tillv\u00e4xten och f\u00e5 den gemensamma kakan att v\u00e4xa. Varken s\u00e4nkta r\u00e4ntor eller kortsiktiga finanspolitiska stimulanser kommer l\u00e5ngsiktigt kunna st\u00e4lla om arbetsmarknaden till den grad att nya jobb skapas. Lyckligtvis finns det alternativ.<\/p>\n

Genom att kombinera massiva<\/strong> investeringar i forskning och utveckling med en skattepolitik som g\u00f6r milj\u00f6skadliga beteenden ol\u00f6nsamma – och gr\u00f6na l\u00f6nsamma – \u00e4r det m\u00f6jligt att \u00f6ka de gemensamma resurserna och p\u00e5 kort tid st\u00e4lla om till en h\u00e5llbar ekonomi. En globaliserad ekonomi med l\u00f6nekonkurrens och stora utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser kr\u00e4ver st\u00f6rre innovation inom alla delar av ekonomin. Morgondagens spetsl\u00e4nder uppvisar uppfinningsrikedom och kreativitet och hittar nya k\u00e4llor till h\u00e5llbar tillv\u00e4xt. F\u00f6rlorarna v\u00e4nder sig in\u00e5t, begr\u00e4nsar handeln och s\u00e4nker ribban f\u00f6r vad som \u00e4r m\u00f6jligt.<\/p>\n

N\u00e4sta generations jobbtillf\u00e4llen<\/strong> och samh\u00e4llsmodell finns inte i g\u00e5rdagens l\u00f6sningar eller syns\u00e4tt. Jag kommer aldrig st\u00e4lla upp p\u00e5 att vi passerat utvecklingens h\u00f6jdpunkt och att det enda som \u00e5terst\u00e5r \u00e4r att f\u00f6rdela det vi lyckats skrapa ihop hittills. Det \u00e4r inte en politik v\u00e4rdig socialdemokratin. Att vara progressiv handlar inte bara om att tro p\u00e5 solidaritet, r\u00e4ttvisa och j\u00e4mlikhet. Det handlar lika mycket om att tro att vi kan \u00e5stadkomma n\u00e5got b\u00e4ttre, st\u00f6rre och mer h\u00e4pnadsv\u00e4ckande \u00e4n den f\u00f6reg\u00e5ende generationen. Om att ha en positiv syn p\u00e5 utveckling och p\u00e5 vad framtiden har att bjuda p\u00e5 – alldeles oavsett hur tillv\u00e4xtfatalisternas profetior lyder.<\/p>\n

Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Ekonomi<\/a>, Jobb<\/a>, Arbetsmarknad<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi m\u00e5ste skala ner v\u00e5r konsumtion och levnadsstandard f\u00f6r att klara av milj\u00f6m\u00e5len i framtiden. Tillv\u00e4xten kan inte l\u00e4ngre till\u00e5tas ha ett v\u00e4rde i sig. Det kan till och med bli aktuellt med nolltillv\u00e4xt. Ekonomisk utveckling st\u00e5r i direkt konflikt med en h\u00e5llbar dito. I takt med att milj\u00f6debatten skiftat form under de senaste \u00e5ren har ocks\u00e5 udden riktats alltmer mot id\u00e9n om att ekonomin m\u00e5ste v\u00e4xa f\u00f6r att finansiera konsumtion, s\u00e5v\u00e4l privat som offentlig. Debatt\u00f6rerna tycks s\u00e4tta likhetstecken mellan tillv\u00e4xt och \u00f6kade utsl\u00e4pp. Bara genom att k\u00f6pa mindre, \u00e4ta mindre och skruva ner elementen ett par grader d\u00e4r hemma kan vi klara av klimathotet, resonerar f\u00f6respr\u00e5karna. Argumentationen k\u00e4nns v\u00e4l sn\u00e4v. Och konservativ. Syns\u00e4ttet utg\u00e5r fr\u00e5n att tillv\u00e4xt, traditionellt sett m\u00e4tt i BNP per capita, \u00e4r n\u00e5got statiskt och of\u00f6r\u00e4nderligt. Liksom att det i praktiken bara finns en enda k\u00e4lla till l\u00e5ngsiktig tillv\u00e4xt. I verkligheten ser det v\u00e4ldigt annorlunda ut.…<\/p>\n

Read more<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2193"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2193"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2195,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2193\/revisions\/2195"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2193"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2193"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.danielmathisen.com\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}