![\"\"](\"http:\/\/graphics8.nytimes.com\/images\/2010\/05\/31\/business\/economy\/31memphisGrfxB\/31memphisGrfxB-popup.jpg\" "\\"USA\\"")
<\/p>\n<\/p>\n
Ett bevis som gott som n\u00e5got p\u00e5 att l\u00e5gkonjunkturer drabbar underprivilegierade grupper allra h\u00e5rdast – och sk\u00e4rper klyftorna i samh\u00e4llet. I USA \u00e4r arbetsl\u00f6sheten bland afroamerikaner n\u00e4rap\u00e5 det dubbla j\u00e4mf\u00f6rt med den vita delen av befolkningen. I en svensk kontext visar erfarenheterna fr\u00e5n 1990-talets saneringar att framf\u00f6r allt unga, l\u00e5ginkomsttagare och sjuka fick betala ett oproportionerligt pris. Samma sak h\u00e4nder i dag. Medan var tionde medborgare \u00e4r arbetsl\u00f6s bland befolkningen som helhet \u00e4r en s\u00e5 stor andel som 30 procent det bland yngre.<\/p>\n
Det historien visar \u00e4r ocks\u00e5 att det faktiskt inte beh\u00f6ver vara s\u00e5. Roosevelts extremt framg\u00e5ngsrika WPA-program – med tiotusentals jobbtillf\u00e4llen inom bland annat infrastruktur – \u00f6kade b\u00e5de syssels\u00e4ttningen och delade krisb\u00f6rdorna j\u00e4mnare. Stora stimulanser i ekonomin i l\u00e5gkonjunktur och konjunkturberoende f\u00f6rs\u00e4kringar och bidrag kan d\u00e4rmed b\u00e5de \u00f6ka investeringsgraden i ekonomin och h\u00f6ja den materiella grundtryggheten samh\u00e4llet. Det som skiljer v\u00e4xande klyftor, arbetsl\u00f6shet och misstro fr\u00e5n gemensamma l\u00f6sningar f\u00f6r att skapa nya jobb och h\u00e5lla ihop samh\u00e4llet \u00e4r till syvende og sidst den politiska viljan. I den m\u00e5n det \u00f6verhuvudtaget finns n\u00e5gon.<\/p>\n
Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Ekonomi<\/a>, Jobb<\/a>, Arbetsmarknad<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ett bevis som gott som n\u00e5got p\u00e5 att l\u00e5gkonjunkturer drabbar underprivilegierade grupper allra h\u00e5rdast – och sk\u00e4rper klyftorna i samh\u00e4llet. I USA \u00e4r arbetsl\u00f6sheten bland afroamerikaner n\u00e4rap\u00e5 det dubbla j\u00e4mf\u00f6rt med den vita delen av befolkningen. I en svensk kontext visar erfarenheterna fr\u00e5n 1990-talets saneringar att framf\u00f6r allt unga, l\u00e5ginkomsttagare och sjuka fick betala ett oproportionerligt pris. Samma sak h\u00e4nder i dag. Medan var tionde medborgare \u00e4r arbetsl\u00f6s bland befolkningen som helhet \u00e4r en s\u00e5 stor andel som 30 procent det bland yngre. Det historien visar \u00e4r ocks\u00e5 att det faktiskt inte beh\u00f6ver vara s\u00e5. Roosevelts extremt framg\u00e5ngsrika WPA-program – med tiotusentals jobbtillf\u00e4llen inom bland annat infrastruktur – \u00f6kade b\u00e5de syssels\u00e4ttningen och delade krisb\u00f6rdorna j\u00e4mnare. Stora stimulanser i ekonomin i l\u00e5gkonjunktur och konjunkturberoende f\u00f6rs\u00e4kringar och bidrag kan d\u00e4rmed b\u00e5de \u00f6ka investeringsgraden i ekonomin och h\u00f6ja den materiella grundtryggheten samh\u00e4llet. Det som skiljer v\u00e4xande klyftor, arbetsl\u00f6shet och misstro fr\u00e5n gemensamma l\u00f6sningar…<\/p>\n