![\"\"](\"http:\/\/www.dn.se\/polopoly_fs\/1.835640.1238588480!images\/175116111.jpg\" "\\"Anders")
<\/p>\n<\/p>\n
Allt oftare h\u00f6rs r\u00f6ster p\u00e5 h\u00f6gerkanten som p\u00e5st\u00e5r att den p\u00e5g\u00e5ende l\u00e5gkonjunkturen f\u00f6rv\u00e4rras av budgetunderskott runt om i v\u00e4rlden och att offentliga utgifter m\u00e5ste kapas rej\u00e4lt f\u00f6r att kurvorna ska v\u00e4nda \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll igen. Det dominerande partiet i den nytilltr\u00e4dda brittiska regeringen, de konservativa, gick till val p\u00e5 att kraftigt strama \u00e5t de offentliga utgifterna f\u00f6r att f\u00e5 landet p\u00e5 r\u00e4tt k\u00f6l igen. Sparsamhetens dygd ska f\u00e5 den regniga \u00f6-nationen p\u00e5 f\u00f6tter igen, menar Cameron & co. Att bara omkring 20 procent av besparingarna \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge redovisats<\/a> tycks sekund\u00e4rt.<\/p>\n \u00c4ven USA anv\u00e4nds<\/strong>, paradoxalt nog, som ett avskr\u00e4ckande exempel inom svensk och europeisk borgerlighet. Det stimulanspaket som med n\u00f6d och n\u00e4ppe tog sig igenom senatens slingriga kommitt\u00e9f\u00f6rhandlingar p\u00e5st\u00e5s ha f\u00f6rl\u00e4ngt krisen och f\u00f6rsenat jobbtillv\u00e4xten. Att den f\u00f6rre amerikanske presidenten, nummer 43, l\u00e4mnat efter sig historiens i s\u00e4rklass st\u00f6rsta budgetunderskott tycks sekund\u00e4rt. Liksom det faktum att oberoende ber\u00e4kningar fr\u00e5n Congressional Budget Office visar att ett uteblivet stimulanspaket skulle ha f\u00f6rv\u00e4rrat arbetsl\u00f6sheten med \u00e5tminstone 4 procentenheter.<\/p>\n De reformer som republikanerna<\/strong> f\u00f6reslagit, kraftigt s\u00e4nkta skatter och strypta utgifter, skulle b\u00e5de f\u00f6rv\u00e4rra underskottet och f\u00f6rl\u00e4nga den amerikanska \u00e5terh\u00e4mtningen. Flera ekonomer, d\u00e4ribland Paul Krugman<\/a>, drar i st\u00e4llet slutsatsen att USA beh\u00f6ver ett andra stimulanspaket f\u00f6r att kompensera f\u00f6r fallet i den privata delen av ekonomin. Som vanligt \u00e4r det om\u00f6jligt att dra n\u00e5gra slutsatser p\u00e5 kontrafaktisk historieskildring, men att h\u00f6gern f\u00f6rs\u00f6ker anv\u00e4nda erfarenheterna fr\u00e5n finanskrisen som ett argument f\u00f6r att en keynesiansk, efterfr\u00e5gen\u00e4rd, ekonomisk politik inte fungerar \u00e4r bara l\u00f6jligt. I praktiken blir det som att p\u00e5st\u00e5 att progressiva reformer \u00e4r ansvariga f\u00f6r sitsen vi sitter i. Inte 25 \u00e5r av nyliberala dogmer och oreglerad spekulation.<\/p>\n Hemma i Sverige b\u00f6rjar debatten <\/strong>bli f\u00f6rsvinnande lik den amerikanska. Den borgerliga regeringen, i en kombination av kritisk id\u00e9torka och arbetsmarknadspolitisk desperation, v\u00e4ljer n\u00e4rmast entydigt att fokusera p\u00e5 sunda statsfinanser som m\u00e5ttstock p\u00e5 landets tillst\u00e5nd inf\u00f6r riksdagsvalet i september. Vad h\u00e4nde med “en borgerlig regering ska utv\u00e4rderas efter hur pass m\u00e5nga jobb vi lyckas skapa n\u00e4r mandatperioden \u00e4r slut”? Oppositionens f\u00f6rslag till omfattande i investeringar i utbildning, jobb och infrastruktur s\u00e5gas vid fotkn\u00f6larna som oansvarigt k\u00e4tteri. Finansminister Anders Borg har till och med g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ngt i sin iver att svartm\u00e5la det progressiva regeringsalternativet att han dammat av det gamla hederliga inflationssp\u00f6ket. Alltf\u00f6r stora investeringar i nul\u00e4get skulle f\u00e5 inflationen att skena iv\u00e4g, menar han. Urs\u00e4kta? Som om det vore mer sannolikt att inflationen rusar i ett l\u00e4ge med historiskt l\u00e5g efterfr\u00e5gan \u00e4n n\u00e4r regeringen hetss\u00e4nkte skatterna runt 2007? Nyans efterfr\u00e5gas.<\/p>\n Men det \u00e4r inte bara bland traditionell <\/strong>h\u00f6ger som vurmen f\u00f6r balanserade statsfinanser och sj\u00e4lvsp\u00e4kande finans- och penningpolitik finns. Bland demokraterna i USA finns ocks\u00e5 en grupp som mer eller mindre officiellt kallas “underskottsh\u00f6kar”, “finanspolitiskt konservativa” eller det mer svenska “budgeth\u00f6kar”. De menar att landet kraftigt m\u00e5ste sk\u00e4ra ned p\u00e5 offentliga \u00e5taganden f\u00f6r att \u00e5terh\u00e4mtningen ska ta fart och f\u00f6r att undvika en skenande inflation. Problemet \u00e4r bara att b\u00e5de de svenska moderaternas som de amerikanska mitten-demokraternas p\u00e5st\u00e5enden vilar p\u00e5 f\u00f6rr\u00e4diskt skakig grund. Ingenting talar n\u00e4mligen f\u00f6r att varken allm\u00e4nna prisstegringar, det vill s\u00e4ga inflation, eller stora underskott i finanserna hotar den kommande ekonomiska utvecklingen.<\/p>\n I g\u00e5r kom amerikanska Labor Bureau <\/strong>of Statistics med f\u00e4rska inflationssiffror<\/a> f\u00f6r april m\u00e5nad. Rensar man statistiken f\u00f6r justeringar i fasta och r\u00f6rliga prisbilder visar det sig snarare att inflationen inte r\u00f6rt sig ett smack under hela m\u00e5naden. Faktum \u00e4r att den, liksom i Europa, har varit i det n\u00e4rmaste of\u00f6r\u00e4ndrad sedan oktober. Den \u00f6kning i ionsumentprisindex, KPI, som intr\u00e4ffade f\u00f6r omkring ett \u00e5r sedan (0,9 procent) \u00e4r den minsta sedan 1966.<\/strong><\/p>\n Mer och mer tyder p\u00e5 att b\u00e5de USA<\/strong> och Europa n\u00e4rmar sig ett deflationstillst\u00e5nd som liknar den mardr\u00f6m Japan gick igenom under 1990-talet. En alltf\u00f6r str\u00e4ng penningpolitik i kombination med budgetsp\u00e4kning riskerar d\u00e5 att skapa en jobbl\u00f6s tillv\u00e4xtspiral som kan vara \u00f6ver i v\u00e4rsta fall ett halv decennium. Enda s\u00e4ttet att p\u00e5 allvar f\u00e5 ig\u00e5ng investeringslustan och \u00f6ka likviditeten \u00e4r via st\u00f6rre offentliga investeringar. I likhet med keynesianska teorier \u00e4r det b\u00e4ttre att l\u00e5ta underskotten l\u00f6pa ut under l\u00e5gkonjunkturen f\u00f6r att t\u00e4ppa till h\u00e5len n\u00e4r ekonomin v\u00e4l har v\u00e4nt igen. B\u00f6rjar man h\u00f6ja skatter eller minska offentliga utgifter f\u00f6r tidigt \u00f6kar arbetsl\u00f6sheten samtidigt som de framtida resurserna till v\u00e4lf\u00e4rd och n\u00f6dv\u00e4ndiga investeringar krymper.<\/p>\n Med andra ord \u00e4r det b\u00e4ttre att <\/strong>lugna inflationsnerverna, ta ett djupt andetag och passa p\u00e5 att g\u00f6ra strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar av ekonomin och arbetsmarknaden. F\u00f6r\u00e4ndringar som m\u00e4rks \u00e4ven l\u00e5ngsiktigt. Den r\u00f6dgr\u00f6na oppositionen har presenterat ett p\u00e4rlband av f\u00f6rslag som handlar om allt fr\u00e5n renoveringar och moderniseringar av bostadsomr\u00e5den till satsningar p\u00e5 h\u00f6gteknologisk forskning och utveckling. F\u00f6r egen del tror jag ambitionerna m\u00e5ste riktas betydligt h\u00f6gre \u00e4n s\u00e5. Vi beh\u00f6ver hitta nya k\u00e4llor till en l\u00e5ngsiktigt h\u00e5llbar tillv\u00e4xt. En som rymmer men \u00e4n den spekulationsdrivna vi har sett de senaste decennierna, men ocks\u00e5 en syn p\u00e5 ekonomin som \u00e4r mer positiv och framstegsv\u00e4nlig \u00e4n den tillv\u00e4xtfientlighet som m\u00e4rks inom bland annat Milj\u00f6partiet. Enda s\u00e4ttet att l\u00e5ngsiktigt h\u00f6ja den strukturella syssels\u00e4ttningen och bryta fyra-femtedelssamh\u00e4llet \u00a0\u00e4r genom en ekonomisk politik som s\u00e4tter ribban h\u00f6gre \u00e4n b\u00e5de inflationstrams och valtaktik. Det \u00e4r dags att v\u00e5ga igen.<\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Ekonomi<\/a>, Arbetsmarknad<\/a>, Jobb<\/a>, Syssels\u00e4ttning<\/a>, Inflation<\/a>, Keynes<\/a>, USA<\/a>, Fredrik Reinfeldt<\/a>, Mona Sahlin<\/a>, Klimat<\/a>, De r\u00f6dgr\u00f6na<\/a>, Anders Borg<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Allt oftare h\u00f6rs r\u00f6ster p\u00e5 h\u00f6gerkanten som p\u00e5st\u00e5r att den p\u00e5g\u00e5ende l\u00e5gkonjunkturen f\u00f6rv\u00e4rras av budgetunderskott runt om i v\u00e4rlden och att offentliga utgifter m\u00e5ste kapas rej\u00e4lt f\u00f6r att kurvorna ska v\u00e4nda \u00e5t r\u00e4tt h\u00e5ll igen. Det dominerande partiet i den nytilltr\u00e4dda brittiska regeringen, de konservativa, gick till val p\u00e5 att kraftigt strama \u00e5t de offentliga utgifterna f\u00f6r att f\u00e5 landet p\u00e5 r\u00e4tt k\u00f6l igen. Sparsamhetens dygd ska f\u00e5 den regniga \u00f6-nationen p\u00e5 f\u00f6tter igen, menar Cameron & co. Att bara omkring 20 procent av besparingarna \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge redovisats tycks sekund\u00e4rt. \u00c4ven USA anv\u00e4nds, paradoxalt nog, som ett avskr\u00e4ckande exempel inom svensk och europeisk borgerlighet. Det stimulanspaket som med n\u00f6d och n\u00e4ppe tog sig igenom senatens slingriga kommitt\u00e9f\u00f6rhandlingar p\u00e5st\u00e5s ha f\u00f6rl\u00e4ngt krisen och f\u00f6rsenat jobbtillv\u00e4xten. Att den f\u00f6rre amerikanske presidenten, nummer 43, l\u00e4mnat efter sig historiens i s\u00e4rklass st\u00f6rsta budgetunderskott tycks sekund\u00e4rt. Liksom det faktum att oberoende ber\u00e4kningar fr\u00e5n Congressional…<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogs.knoxnews.com\/silence\/budget-deficit.gif\" "\\"Deficit\\"")
<\/p>\n<\/strong><\/p>\n