![\"\"](\"http:\/\/nymag.com\/daily\/entertainment\/11_obama_lg.jpg\" "\\"Barack")
<\/p>\n<\/p>\n
I g\u00e5r meddelade Barack Obama att hans administration planerar att inf\u00f6ra ett totalt utgiftsstopp p\u00e5 mer eller mindre samtliga offentliga verksamheter de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Syftet \u00e4r att b\u00f6rja beta av p\u00e5 det astronomiska underskott som skenade iv\u00e4g under Bush\u00e5ren, vilket i dagsl\u00e4get landar p\u00e5 runt 92 miljarder amerikanska dollar. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det os\u00e4kert om f\u00f6rslaget blir verklighet, men beskedet fr\u00e5n Obama markerar utan tvekan en tydlig kurs\u00e4ndring.<\/p>\n
I dagsl\u00e4get saknar omkring var tionde amerikan ett jobb, andelen som \u00e4r beroende av matkuponger har \u00f6kat med 40 procent bara det senaste halv\u00e5ret och stora delar av landets industrier g\u00e5r p\u00e5 tomg\u00e5ng. F\u00f6rra \u00e5rets stimulanspaket bidrog visserligen till att bromsa fallet i efterfr\u00e5gan och kompenserade delvis f\u00f6r framf\u00f6r allt delstaternas k\u00e4rva ekonomiska l\u00e4ge. Men redan i h\u00f6stas stod det klart att det beh\u00f6vdes ytterligare omfattande investeringar f\u00f6r att skapa nya jobb och sporra investeringar och tillv\u00e4xt. N\u00e4r arbetsl\u00f6sheten forts\u00e4tter att skvalpa runt tio procent \u00e4r det ett besked s\u00e5 tydligt som n\u00e5got p\u00e5 att det \u00e4r en l\u00e5ng v\u00e4g kvar till \u00e5terh\u00e4mtning. Liksom att det beh\u00f6vs en offensiv kontracyklisk finansiell politik f\u00f6r att st\u00e4rka ekonomin.<\/p>\n
Obamas besked \u00e4r oklokt b\u00e5de ekonomiskt och socialt och riskerar att fungera som en politisk kalldusch inf\u00f6r kongressvalet i september. Ambitionen \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att locka mittenv\u00e4ljare genom att bevisa att administrationen \u00e4r fokuserade p\u00e5 att lindra budgetunderskottet. Men i sj\u00e4lva verket tyder ingenting p\u00e5 att ett utgiftsstopp faktiskt kommer att \u00e5stadkomma \u00f6nskv\u00e4rda resultat. Flera ledande ekonomer menar i st\u00e4llet att frysta utgifter tv\u00e4rtom kan skada den ekonomiska \u00e5terh\u00e4mtningen, med minskade skatteinkomster och \u00f6kade sociala utgifter. Effekten blir helt enkelt att man kyler ned en redan ljummen ekonomi och arbetsmarknad och blundar f\u00f6r verkligt tr\u00e4ngande reformbehov.<\/p>\n
Det \u00e4r ocks\u00e5 synd att presidenten inte v\u00e5gar utg\u00e5 fr\u00e5n progressiva ekonomiska principer i st\u00e4llet f\u00f6r att famla efter svar bland verklighetsfr\u00e5nv\u00e4nda budgeth\u00f6kar med b\u00e4st-f\u00f6re-datum p\u00e5 1990-talet. Keynesiansk ekonomisk teori f\u00f6respr\u00e5kar entydigt en offentlig expansion av utgifter under l\u00e5gkonjunktur, med n\u00e5got h\u00f6gre underskott, i syfte att lindra effekterna och st\u00e4rka arbetsmarknaden.\u00a0M\u00f6jligen \u00e4r det de \u00f6vervintrade r\u00e5dgivarna fr\u00e5n Clintoneran som skiftat Obamas fokus fr\u00e5n genomgripande reformer till underskotts\u00e4ngslan. F\u00f6r \u00f6vrigt samma r\u00e5dgivare som f\u00f6respr\u00e5kade en hastig avreglering av finanssektorn.<\/p>\n
Och det \u00e4r inte f\u00f6rsta g\u00e5ngen underskottsbek\u00e4mpning testas under l\u00e5gkonjunktur. 1937 ber\u00e4ttade n\u00e4mligen Franklin D Roosevelts ekonomiska r\u00e5dgivare att den ekonomiska politiken borde inriktas p\u00e5 att minska underskottet genom strypta offentliga utgifter. Alldeles oavsett om det var massarbetsl\u00f6shet. Resultatet den g\u00e5ngen blev att depressionen f\u00f6rl\u00e4ngdes med ytterligare ett par \u00e5r och flera av de ambiti\u00f6sa reformprogram som planerades f\u00f6rsenades eller helt st\u00e4lldes in. Bland annat str\u00f6ks planerna p\u00e5 en allomfattande sjukv\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4kring fr\u00e5n reformagendan.<\/p>\n
73 \u00e5r senare st\u00e5r USA:s 44:e president p\u00e5 randen att upprepa samma misstag och kasta bort en historisk chans att styra in landet p\u00e5 r\u00e4tt kurs.\u00a0Fr\u00e5gan \u00e4r om Obama driver igenom en katastrofal ekonomisk politik – och d\u00e4rmed tummar p\u00e5 reformambitionerna – eller om han faktiskt visar att han \u00e4r beredd att k\u00e4mpa f\u00f6r att mejsla ut en progressiv agenda f\u00f6r framtiden. Inom kort vet vi.<\/p>\n
\n
Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Ekonomi<\/a>, Barack Obama<\/a>, USA<\/a>, Arbetsmarknad<\/a>, Jobb<\/a>, Demokraterna<\/a>, Washington<\/a>, Demokraterna<\/a>, Keynes<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" I g\u00e5r meddelade Barack Obama att hans administration planerar att inf\u00f6ra ett totalt utgiftsstopp p\u00e5 mer eller mindre samtliga offentliga verksamheter de n\u00e4rmaste \u00e5ren. Syftet \u00e4r att b\u00f6rja beta av p\u00e5 det astronomiska underskott som skenade iv\u00e4g under Bush\u00e5ren, vilket i dagsl\u00e4get landar p\u00e5 runt 92 miljarder amerikanska dollar. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r det os\u00e4kert om f\u00f6rslaget blir verklighet, men beskedet fr\u00e5n Obama markerar utan tvekan en tydlig kurs\u00e4ndring. I dagsl\u00e4get saknar omkring var tionde amerikan ett jobb, andelen som \u00e4r beroende av matkuponger har \u00f6kat med 40 procent bara det senaste halv\u00e5ret och stora delar av landets industrier g\u00e5r p\u00e5 tomg\u00e5ng. F\u00f6rra \u00e5rets stimulanspaket bidrog visserligen till att bromsa fallet i efterfr\u00e5gan och kompenserade delvis f\u00f6r framf\u00f6r allt delstaternas k\u00e4rva ekonomiska l\u00e4ge. Men redan i h\u00f6stas stod det klart att det beh\u00f6vdes ytterligare omfattande investeringar f\u00f6r att skapa nya jobb och sporra investeringar och tillv\u00e4xt. N\u00e4r arbetsl\u00f6sheten forts\u00e4tter att…<\/p>\n