![\"\"](\"http:\/\/www.smalandregion.se\/files\/companyimages\/14101_Image2.jpg\" "\\"Jobb\\"")
<\/p>\n<\/p>\n
Dagens huvudledare i DN<\/a> argumenterar f\u00f6r att LO:s krav p\u00e5 centrala l\u00f6ne\u00f6kningar om 2,6 procent fr\u00e5n och med n\u00e4sta \u00e5rs avtalsr\u00f6relse riskerar att f\u00f6rv\u00e4rra arbetsl\u00f6sheten. Arbetsgivarna, \u00e5 andra sidan, vill g\u00e5r ut med frysta l\u00f6ner som utg\u00e5ngsbud och \u00f6nskar se lokala f\u00f6rhandlingar. Dessutom menar ledarskribenten att fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens f\u00f6rslag om att ge de anst\u00e4llda \u00f6kat inflytande \u00f6ver bemanningsf\u00f6retagens n\u00e4rvaro p\u00e5 arbetsplatsen \u00e4r omodernt och undrar om r\u00e4dslan verkligen \u00e4r befogad. H\u00e4ndelserna kring det numer \u00f6k\u00e4nda Urban Outfitters n\u00e4mns i en mening.<\/p>\n I vanlig ordning \u00e4r nyklassiskt inspirerade opinionsbildare p\u00e5 h\u00f6gerkanten ivriga att koppla samman mindre fackligt inflytande med \u00f6kade m\u00f6jligheter till h\u00f6gre syssels\u00e4ttning. Eller \u00e5tminstone l\u00e4gre tillf\u00e4llig arbetsl\u00f6shet. F\u00f6rsvinner h\u00e4mskorna f\u00f6r en mer flexibel prisbildning – och hamnar utbud och efterfr\u00e5gan n\u00e4rmre j\u00e4mvikt – kommer b\u00e5de jobben bli fler och det allm\u00e4nna v\u00e4lst\u00e5ndet \u00f6ka. Argumenten klingar bekant fr\u00e5n mindre lyckosamma borgerliga projekt back in the day.<\/p>\n Men s\u00e5 enkelt kommer aldrig att vara. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r inte antalet jobb p\u00e5 arbetsmarknaden ett fast antal som disponeras efter utbud och efterfr\u00e5gan. Arbetsmarknaden \u00e4r n\u00e4mligen ingen isolerad enhet utan externa effekter, eller befriad fr\u00e5n ekonomins v\u00e4xelverkan i \u00f6vrigt. Det finns heller inget historiskt samband mellan l\u00e4gre, “mer flexibla”, l\u00f6ner och ett h\u00f6gre materiellt v\u00e4lst\u00e5nd. D\u00e4r \u00e4r inte minst USA ett belysande exempel. N\u00e4r jag bes\u00f6kte utkanterna av det lilla samh\u00e4llet Blacksburg i South Carolina tidigare i h\u00f6stas m\u00f6tte jag en tv\u00e5barnsf\u00f6r\u00e4lder som sammanlagt hade fyra jobb, men \u00e4nd\u00e5 inte fick ekonomin att g\u00e5 ihop till utgifter och hyra f\u00f6r det slitna huset. Sjukf\u00f6rs\u00e4kringen hade hon sagt upp f\u00f6r flera \u00e5r sedan. L\u00e4gre l\u00f6ner skapar inte fler jobb, bara st\u00f6rre klyftor.<\/p>\n Ett s\u00e4nkt pris f\u00f6r att anst\u00e4lla bland f\u00f6retagen urholkar ocks\u00e5 k\u00f6pkraften bland de anst\u00e4llda. I v\u00e4rsta fall, liksom i USA, skapar det en orimlig situation d\u00e4r b\u00e5de dag- och nattjobb blir l\u00f6sningen f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6rja sig. Sedan f\u00f6rsvagar det l\u00e4gre l\u00f6nel\u00e4get dramatiskt den sammanlagda konsumtionen i ett samh\u00e4lle, n\u00e5got som dr\u00e4nerar ekonomin p\u00e5 b\u00e5de investeringar och kapital kort- och l\u00e5ngsiktigt. I Sverige blir effekten sannolikt \u00e4n st\u00f6rre, d\u00e5 kollektivavtalens starka st\u00e4llning ger ett st\u00f6rre genomslag f\u00f6r l\u00f6nejusteringar. H\u00e4r kan en negativ l\u00f6nebildning i praktiken till och med \u00f6ka arbetsl\u00f6sheten och minska de framtida inkomsterna till v\u00e4lf\u00e4rdssektorn.<\/p>\n Anledningen till att b\u00e5de Svenskt n\u00e4ringsliv och dess spr\u00e5kr\u00f6r p\u00e5 DN:s ledarsida f\u00f6redrar lokala avtal framf\u00f6r centrala handlar egentligen inte s\u00e5 mycket om att det premierar en \u00f6kad social mobilitet. I sj\u00e4lva verket inser naturligtvis arbetsgivarna att l\u00f6neutrymmet f\u00f6r hela LO-kollektivet krymper n\u00e4r lokala avdelningar ska f\u00f6rhandla hem sin del av l\u00f6nekakan. Resultatet blir att f\u00f6rhandlingspositionen, liksom legitimiteten, f\u00f6r hela fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen f\u00f6rsvagas. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en viktig del i en l\u00e5ngsiktig strategi, som g\u00e5r ut p\u00e5 att st\u00e4lla skattes\u00e4nkningar mot l\u00f6ne\u00f6kningar och gradvis luckra upp villkoren f\u00f6r landets anst\u00e4llda. M\u00e5let \u00e4r att tippa balansen p\u00e5 arbetsmarknaden till arbetsgivarsidans f\u00f6rdel, och d\u00e4rmed st\u00e4lla anst\u00e4llda mot varandra. N\u00e4r chansen finns.<\/p>\n P\u00e5 motsvarande s\u00e4tt skapar det \u00f6kade inslaget av bemanningsf\u00f6retag sp\u00e4nningar p\u00e5 arbetsmarknaden. Kollektivavtalen riskerar att bli valfria f\u00f6r arbetsgivaren samtidigt som inflytandet och tryggheten f\u00f6r de anst\u00e4llda krymper v\u00e4sentligt. Det senaste exemplet \u00e4r ovann\u00e4mnda h\u00e4ndelseutvecklingen med Urban Outfitters, d\u00e4r de anst\u00e4lldas krav p\u00e5 kollektivavtal m\u00f6ttes med hot om upps\u00e4gning och inhyrd personal fr\u00e5n bemanningsf\u00f6retag. Dessutom skapar det ett negativt tryck p\u00e5 l\u00f6neutvecklingen, f\u00f6rsv\u00e5rar heltidsanst\u00e4llningar och tummar p\u00e5 den anst\u00e4lldes inflytande p\u00e5 arbetsplatsen.<\/p>\n Problemen p\u00e5 den svenska arbetsmarknaden handlar inte om att l\u00f6nerna \u00e4r f\u00f6r h\u00f6ga, eller om att LO:s anspr\u00e5k skulle vara \u00f6verdrivna. Anledningen till att vi st\u00e5r inf\u00f6r en jobbl\u00f6s tillv\u00e4xt d\u00e4r en femtedel av befolkningen strukturellt st\u00e5r utanf\u00f6r jobb och inflytande beror p\u00e5 att det f\u00f6rs en politik som klyver samh\u00e4llet itu och f\u00f6rnekar m\u00e4nniskor chanser och m\u00f6jligheter. I st\u00e4llet f\u00f6r att investera i att omvandla svensk industri till v\u00e4rldens gr\u00f6naste och mest dynamiska klubbar man igenom regressiva skattes\u00e4nkningar utan n\u00e5gon effekt p\u00e5 syssels\u00e4ttningen. I st\u00e4llet f\u00f6r att vara \u00e4rliga om avsikterna med f\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5 arbetsmarknaden, st\u00e4ller sig borgerliga ledarskribenter unisont bakom regeringens lappt\u00e4cke av s\u00e4rl\u00f6sningar. Och i st\u00e4llet p\u00e5 att v\u00e5ga ifr\u00e5gas\u00e4tta den klassiska nationalekonomins felaktiga grundantaganden om prisbildning p\u00e5 arbetsmarknaden pr\u00e4glas den svenska jobbdebatten fortfarande, efter n\u00e4rmare 30 \u00e5r, av en reagansk ekonomisk logik.<\/p>\n Den stora vattendelaren inf\u00f6r avtals- och valr\u00f6relsen n\u00e4sta \u00e5r kommer att st\u00e5 mellan de som penslar framtiden i grumliga respektive ljusa toner. Mellan en desillusionerad h\u00f6ger som kompenserar id\u00e9torka genom att plocka fram g\u00e5rdagens verktygsl\u00e5da med l\u00f6sningar, och en progressiv fackf\u00f6reningsr\u00f6relse och socialdemokrati som i grunden tror att Sverige kan b\u00e4ttre. Att alla f\u00f6rtj\u00e4nar hela spektret av chanser. Och att det faktiskt gynnar b\u00e5de jobb, tillv\u00e4xt och v\u00e4lf\u00e4rd.<\/p>\n \n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Ekonomi<\/a>, Arbetsmarknad<\/a>, Jobb<\/a>, V\u00e4lf\u00e4rd<\/a>, LO<\/a>, Svenskt n\u00e4ringsliv<\/a>, Tillv\u00e4xt<\/a>, Avtalsr\u00f6relse<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Dagens huvudledare i DN argumenterar f\u00f6r att LO:s krav p\u00e5 centrala l\u00f6ne\u00f6kningar om 2,6 procent fr\u00e5n och med n\u00e4sta \u00e5rs avtalsr\u00f6relse riskerar att f\u00f6rv\u00e4rra arbetsl\u00f6sheten. Arbetsgivarna, \u00e5 andra sidan, vill g\u00e5r ut med frysta l\u00f6ner som utg\u00e5ngsbud och \u00f6nskar se lokala f\u00f6rhandlingar. Dessutom menar ledarskribenten att fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens f\u00f6rslag om att ge de anst\u00e4llda \u00f6kat inflytande \u00f6ver bemanningsf\u00f6retagens n\u00e4rvaro p\u00e5 arbetsplatsen \u00e4r omodernt och undrar om r\u00e4dslan verkligen \u00e4r befogad. H\u00e4ndelserna kring det numer \u00f6k\u00e4nda Urban Outfitters n\u00e4mns i en mening. I vanlig ordning \u00e4r nyklassiskt inspirerade opinionsbildare p\u00e5 h\u00f6gerkanten ivriga att koppla samman mindre fackligt inflytande med \u00f6kade m\u00f6jligheter till h\u00f6gre syssels\u00e4ttning. Eller \u00e5tminstone l\u00e4gre tillf\u00e4llig arbetsl\u00f6shet. F\u00f6rsvinner h\u00e4mskorna f\u00f6r en mer flexibel prisbildning – och hamnar utbud och efterfr\u00e5gan n\u00e4rmre j\u00e4mvikt – kommer b\u00e5de jobben bli fler och det allm\u00e4nna v\u00e4lst\u00e5ndet \u00f6ka. Argumenten klingar bekant fr\u00e5n mindre lyckosamma borgerliga projekt back in the day. Men s\u00e5 enkelt kommer aldrig…<\/p>\n