![\"\"](\"http:\/\/farm4.static.flickr.com\/3578\/3450267795_1e5e6ee559.jpg\" "\\"Health")
<\/p>\n<\/p>\n
Den etablerade sanningen i amerikansk politik \u00e4r dels att landet i grunden \u00e4r konservativt, eller mitten-h\u00f6ger p\u00e5 det politiska spektret; dels att den befintliga majoriteten i representanthuset tenderar att vara aktivistisk medan senaten fungerar som en modererande, konsensusorienterad, motvikt. Varken republikanska excesser eller omfattande demokratiska reformprogram har historiskt lyckats kombinera en majoritet i kongressen med 60 r\u00f6ster \u00e4ven i senaten.<\/p>\n
Mycket tyder p\u00e5 att samma mekanismer \u00e4ger rum i den nuvarande debatten om landets framtida sjukv\u00e5rdsmodell. Representanthuset, som har en inte obetydlig del progressiva demokrater, kommer med st\u00f6rsta sannolikhet mejsla ut och r\u00f6sta igenom ett sjukv\u00e5rdspaket med public option, <\/em>det vill s\u00e4ga en offentligt finansierad v\u00e5rd som konkurrerar med de privata f\u00f6rs\u00e4kringsl\u00f6sningarna. Reforminitiativet har brett st\u00f6d i b\u00e5de det demokratiska partiet och i Vita huset, ivrigt p\u00e5hejat av landets 44:e president.<\/p>\n Senaten \u00e4r \u00e5 andra sidan en helt annan historia. Den traditionstyngda kammaren befolkas av en v\u00e4sentlig andel s\u00e5 kallade centrists<\/em> eller moderates <\/em>inom den demokratiska majoriteten om 59 ledam\u00f6ter. I sj\u00e4lva verket r\u00f6r det sig om demokrater fr\u00e5n konservativa delstater som \u00e4r lite f\u00f6r r\u00e4dda f\u00f6r att st\u00f6ta sig inf\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs senatsval och f\u00e5r lite f\u00f6r mycket lobbypengar fr\u00e5n USA:s l\u00e4kemedelsindustri f\u00f6r att v\u00e5ga st\u00e5 upp f\u00f6r en helt\u00e4ckande sjukv\u00e5rdsreform.<\/p>\n F\u00f6rr i tiden utgjorde det inte n\u00e5got problem eftersom en handfull ledam\u00f6ter inom den republikanska minoriteten tillh\u00f6rde partiets pragmatiska falang, s\u00e5 kallade Rockefeller-Republicans<\/a>. Diskussionerna pr\u00e4glades av konstruktivitet och samsyn mellan demokraternas mittf\u00e5ra och liberala republikaner. Dynamiken i senaten var bland annat det som m\u00f6jliggjorde Lyndon B Johnsons reformanstr\u00e4ngningar i form av bland annat Medicare.<\/p>\n Men sedan Reagans revolution inom GOP p\u00e5 1980-talet har det skett ett betydelsefullt skifte i mentaliteten inom partiet som historiskt v\u00e4rnat frihet f\u00f6r individen och var en nyckelkomponent i avskaffandet av slaveriet. Gradvis knuffades liberala republikaner ut ur partiets big tent <\/em>och b\u00e5de Newt Gingrichs Contract with America <\/em>p\u00e5 1990-talet och valet av George W Bush bidrog till att accelerera trenden ytterligare. Ambitionen var att etablera en permanent konservativ majoritet med ledam\u00f6ter fr\u00e5n partiets h\u00f6gerfalang.<\/p>\n I dag \u00e5terst\u00e5r endast 2-3 stycken som kan k\u00e4nnetecknas som pragmatiska, d\u00e4ribland Olympia Snowe. En av partiets mer liberala krafter, Arlen Specter, beskrev nyligen partiet som “hoppl\u00f6st ahistoriskt och elitistiskt” och gick i st\u00e4llet \u00f6ver till demokraterna.<\/p>\n Konsekvensen har blivit att Obamas ibland v\u00e4l naiva id\u00e9 om bipartisanship<\/em>, parti\u00f6verbryggande \u00f6verenskommelser, mer eller mindre om\u00f6jliggjorts av rigida republikanska senatorer med starka intressen inom l\u00e4kemedelslobbyn. Sedan i v\u00e5ras, n\u00e4r processen med sjukv\u00e5rdsreform inleddes, har m\u00e5nga befarat att den progressiva sjukv\u00e5rdsplanen med offentliga inslag skulle manglas ned av det kompakta konservativa motst\u00e5ndet i senatskammaren. Och flera demokratiska ledare, bland annat Obama sj\u00e4lv, har ibland vacklat i fr\u00e5gan och \u00f6ppnat d\u00f6rren f\u00f6r en urvattnad eftergiftskompromiss.<\/p>\n De flesta hade ocks\u00e5 r\u00e4knat med att de b\u00e4gge kamrarnas liberala ledam\u00f6ter sn\u00e4llt skulle r\u00f6sta med vilket f\u00f6rslag Obama \u00e4n st\u00e4llde sig bakom. Men vad som i st\u00e4llet har h\u00e4nt de senaste dagarna \u00e4r att b\u00e5de The Progressive Cacus<\/em>, en v\u00e4nstersinnad falang i representanthuset, och liberala senatorer g\u00e5tt samman och hotat med att r\u00f6sta ner en skjukv\u00e5rdsreform utan offentliga inslag. D\u00e4rmed har den viktigaste kraften inom USA:s politiska system satt press p\u00e5 b\u00e5de Vita huset och majoritetsledarna i de b\u00e4gge kamrarna.<\/p>\n Utvecklingen signalerar att det p\u00e5g\u00e5r ett fundamentalt skifte i amerikansk politik och att den gamla sanningen om en konservativ \u00f6verbyggnad inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis st\u00e4mmer. Det \u00e4r \u00e4nnu f\u00f6r tidigt att utropa en ny progressiv era i USA, men det erbjuder \u00e5tminstone en glimt av vad en mer progressivt rotad politisk tradition kan \u00e5stadkomma. Och kanske viktigaste: Obama kan inte r\u00e4kna med liberala r\u00f6ster genom att regera fr\u00e5n mitten under gr\u00e5daskigt samf\u00f6rst\u00e5ndsflagg.<\/p>\n De n\u00e4rmaste m\u00e5naderna blir de kanske viktigaste i USA:s historia sedan LBJ:s Great Society<\/em>-projekt p\u00e5 1960-talet. 90 miljoner amerikaner saknar helt eller delvis sjukv\u00e5rdsf\u00f6rs\u00e4kring och demokraterna har ett historiskt ansvar att r\u00e4tta till en av landets kanske allvarligaste or\u00e4ttvisor. Lyckas reformen blir Obama troligen prisad som v\u00e5r generations stora ledare. Strandar reforminitiativet riskerar han d\u00e4remot att h\u00e4nvisas till klubben av mediokra demokratiska presidenter, vid sidan av Jimmy Carter och Bill Clinton.<\/p>\n Intressant<\/a> om Politik<\/a>, Samh\u00e4lle<\/a>, Sjukv\u00e5rd<\/a>, USA<\/a>, Barack Obama<\/a>, Ronald Reagan<\/a>, Demokraterna<\/a>, Senaten<\/a>, V\u00e4lf\u00e4rd<\/a>, Ekonomi<\/a>, George W Bush<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Den etablerade sanningen i amerikansk politik \u00e4r dels att landet i grunden \u00e4r konservativt, eller mitten-h\u00f6ger p\u00e5 det politiska spektret; dels att den befintliga majoriteten i representanthuset tenderar att vara aktivistisk medan senaten fungerar som en modererande, konsensusorienterad, motvikt. Varken republikanska excesser eller omfattande demokratiska reformprogram har historiskt lyckats kombinera en majoritet i kongressen med 60 r\u00f6ster \u00e4ven i senaten. Mycket tyder p\u00e5 att samma mekanismer \u00e4ger rum i den nuvarande debatten om landets framtida sjukv\u00e5rdsmodell. Representanthuset, som har en inte obetydlig del progressiva demokrater, kommer med st\u00f6rsta sannolikhet mejsla ut och r\u00f6sta igenom ett sjukv\u00e5rdspaket med public option, det vill s\u00e4ga en offentligt finansierad v\u00e5rd som konkurrerar med de privata f\u00f6rs\u00e4kringsl\u00f6sningarna. Reforminitiativet har brett st\u00f6d i b\u00e5de det demokratiska partiet och i Vita huset, ivrigt p\u00e5hejat av landets 44:e president. Senaten \u00e4r \u00e5 andra sidan en helt annan historia. Den traditionstyngda kammaren befolkas av en v\u00e4sentlig andel s\u00e5 kallade…<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/www.medhealthinsurance.com\/blog\/wp-content\/uploads\/2009\/02\/uninsured_in_america.jpg\" "\\"NYT\\"")
<\/p>\n