Den i särklass bästa ekonomiska tidskriften, The Economist, införde nyligen en funktion på webben där två experter med vitt skilda uppfattningar diskuterar aktuella ekonomiska frågor. Användaren på hemsidan kan sedan ta ställning till vilken sida man tycker presenterar vassast argumentation.
Just nu debatteras ivrigt frågan om fri kontra rättvis handel på sidan, där Ngaire Woods, professor i ekonomi vid Oxfords universitet, förespråkar att handel bör baseras på rättvisa snarare än rörelsefrihet. Jagdis Bhagwati, professor i ekonomi och juridik vid Columbia University, menar tvärtom att rättvis handel riskerar att störa globala handelsflöden och minska välståndet i alla delar av världen. Båda presenterar kloka synpunkter på en knepig fråga som inte alltid är full så enkel som det först kan verka. Förespråkare av rättvis handel landar i bland i slutsatsen att ojämlikheten i handel bara kan lösas genom mer inhemsk produktion av varor och minskat globalt utbyte. En position som inte bara framstår som extremt orimlig utan också skulle vara direkt skadlig för fattiga och exportberoende länder. Frihandelskramarna, å andra sidan, har ofta en så pass blind övertro till marknadskrafterna att man helt missar de extrema orättvisor som dagens ekonomiska handelsmodell skapat. Och skapar.
Besökare på hemsidan kan dessutom kommentera ämnet och att döma av de 80-talet kommentarerna hittills pendlar samtalen från allt mellan ekonomi och hårda fakta till filosofi och mer existentiella frågor om moral och rätt. Tyvärr tenderar debatten också att bli lite väl onyanserad. Att ställa fri och rättvis handel som motsatspar är i själva verket en rätt så grov, om än tacksam, förenkling. I de allra flesta fall är det fullt möjligt att kombinera en öppen global handel med humana villkor för producenter och utvecklingsländer.
Problemet ligger snarare i att det saknas gränsöverskridande politiska institutioner som kan reglera finansmarknader som för länge sedan lämnat nationalstatens arena. Kapitalet, och i viss mån kulturen, har globaliserats fullt ut medan beslutsfattare ännu tvekar om formerna för att hantera en förändrad värld. Vad vi behöver är transnationella parlament med verkliga muskler som kan fungera som motvikt till stora bolagsintressen och utvidga det medborgerliga inflytandet över världsekonomin. För det är just det som är den största demokratiska klyftan i världen i dag; den mellan de privata aktörernas manöverutrymme och de medborgare som faktiskt påverkas av beslut bortom politiskt räckhåll.
En bra början skulle vara att reformera IMF och Världsbanken, liksom att förändra samarbetet inom EU till att bedriva en politik för höjt bistånd, rivna tullmurar och en generös asyl- och flyktingpolitik. Det är hög tid för politiken att återerövra demokratin bortom nationalstaten och presentera hållbara alternativ till en ohållbar och orättvis handel. Först då kan vi börja tala om verkligt fri och rättvis handel. Frågan är bara om det politiska modet finns.
Intressant om Politik, Ekonomi, Handel, Frihandel, Rättvis handel, Fair trade, Samhälle