En av världens, med rätta, mest bespottade ledare “valdes” ånyo till president i gårdagens presidentval i Iran. Oppositionen under ledning presidentkandidaten Mousavi – som enligt valbyrån fick omkring 35 procent av rösterna – anklagar dock Ahmadinejad för omfattande valfusk. Strax efter att landets officiella valbyrå offentliggjorde valresultatet strömmade oppositionella till gator och torg för att protestera mot ett, enligt dem, felaktigt resultat. Landets myndigheter har som en konsekvens stängt av alla sms- och mobiltrafik för att förhindra ytterligare organisering, erfar nyhetsbolaget Al Jazeera.
De första siffrorna från vallokalerna indikerade ett rekordstort valdeltagande, vilket bedömare hade hoppats skulle medföra stärkta chanser för oppistionskandidaten Mousavi. Men när mer eller mindre alla röster hade räknats rapporterade landets valbyrå att den sittande presidenten fått uppemot 65 procent av rösterna.
Därmed grusades en av årets kanske viktigaste chanser för att skifta balansen i världspolitiken och förändra relationerna mellan framför allt USA och Iran, liksom USA och Mellanöstern som helhet. En mer moderat president i Iran skulle dessutom kunna lägga grunden för en mer nyanserad dialog kring Israel och Palestina.
Mahmoud Ahmadinejad har kört Iran i botten sedan han valdes till president 2005, bland annat genom ett skenande underskott i statsfinanserna och en rekordinflation som bara överträffas av Zimbabwe. Starkast stöd åtnjöt han i urbana områden i allmänhet och bland fattiga i synnerhet. Både under den förra och den här valrörelsen baserades en stor del av hans program på löften till fattiga. De vidlyftiga reformlöftena har i praktiken resulterat i massarbetslöshet, ett urlakat universitetsväsende och grumlade relationer med omvärldens aktörer.
Även om politiken i Iran till stor del styrs av å ena sidan landets högsta andlige ledare, Ayatollah Sayyid Ali Khamenei, och å andra sidan det konservativt dominerade Väktarrådet hade en förnyelse på presidentposten kunnat förändra framtidsutsikterna för landets 70 miljoner medborgare. Med omvalet av Ahmadinejad mörknar chanserna för en opposition som för första gången sedan 1997 såg ut att ha en allvarlig chans att avsätta den mest ortodoxe presidenten på många år.
De nästföljande fyra åren under Mahmoud Ahmadinejad kommer sannolikt att innebära ökade påfrestningar för den iranska befolkningen – med en alltmer krympande medelklass. Samtidigt väcker omvalet ny oro i frågan om landets nukleära ambitioner och det säkerhetspolitiska läget som en följd därav. Vem vågar spekulera om vad ett Iran med kärnvapen kan åstadkomma?
Intressant om Iran, Politik, Samhälle, Ahmadinejad, Mousavi
Jag hoppas att Di snart ger dig en egen krönika så att du slippers årsredovisningar och kvartalsrapporter och kan börja shed som light på såna här saker!