En av kärnorna i den borgerliga regeringens ekonomiska politik är idén om att begränsade förmåner kopplade till arbetslöshet och sjukdom skapar incitament för arbetssökande att snabbare hitta jobb. I ekonomiska termer resonerar högern så här: Ökar alternativkostnaden för att vara utan jobb ökar också benägenheten att intensifiera jobbletandet. Och omvänt: Är skillnaden mellan lön och i a-kassa för liten finns det helt enkelt inga ekonomiska incitament för att pallra sig iväg till arbetsförmedlingen. I högerns idévärld är människan en rationell varelse, homo economicus, som omedelbart reagerar på ekonomiska mekanismer i samhället.
Men världen är som bekant betydligt mer komplicerad än så. En höjning eller sänkning av skatter, bidrag eller försäkringar ger i princip aldrig den där snyggt framräknade effekten som Anders Borg lärde sig på nationalekonomiföreläsningarna.
Intressant existerar samma debatt i USA. Där menar högern att Barack Obamas initiativ för att utöka arbetslöshetsförsäkringen skjuter återhämtningen i sank. Bara genom kraftiga nedskärningar inom offentlig sektor, undernärda välfärdssystem och trubbiga skattesänkningar går det att få fart på ekonomin, resonerar högerns husideologer. Även om retoriken är dramatiskt uppskruvad är de underliggande principerna samma där som här. Högerns tankekitt känns igen.
Förstklassiga Economic Policy Institute har som svar på tal granskat effekterna av de utvidgade förmånerna kopplade till arbetslöshet. Resultaten är knappast artilleri för en idéuttorkad höger. EPI fastslår att påståendet om att generösa arbetslöshetsförsäkringar avskräcker arbetslösa från att leta nytt jobb helt enkelt är grundlösa.
Anledningen till att USA, liksom Europa, lider av hög arbetslöshet handlar inte om att generösa välfärds- och försäkringssystem stryper tillväxten. Snarare beror det på att ekonomierna helt enkelt är underinvesterade: Fallet i konsumtion på den privata sidan motsvaras inte av offentliga investeringar som kompenserar förlusten i investeringar. I USA:s fall finns det ingen möjlighet för de 10,6 miljoner människor utan jobb att hitta sysselsättning, då det inte finns några jobb att söka. Ska det bli ändring på det krävs omfattande satsningar i projekt (typ så här) som både avhjälper skyhög arbetslöshet och rustar ekonomin för långsiktig tillväxt, bortom krisens logik och konsekvenser.
För att sammanfatta: Den höga arbetslösheten beror inte på lata arbetssökande. Den beror på lata politiker.
Intressant om Politik, Samhälle, Ekonomi, USA, A-kassa, Arbetslöshet, Jobb, Sysselsättning