Dagens DN Ekonomi rymmer en smått bisarr artikel om ungdomsarbetslösheten. Gårdagens tes om att ungdomsarbetslösheten “är på väg ner” hamras i dag in genom budskapet att oppositionen överdriver hur många som faktiskt är arbetslösa. I artikeln intervjuas även ett par studenter från Handelshögskolan i Stockholm, där de berättar att de faktiskt inte alls är särskilt svårt att skaffa jobb. Ursäkta? Sedan när blev studenter från Sveriges mest prestigefyllda skola utsatta på arbetsmarknaden? Det hade varit mer intressant om DN hade intervjuat ett tvärsnitt av ungdomsgenerationen som befinner sig på tröskeln till arbetsmarknaden, i stället för att småprata med samhällets kanske allra mest gynnade grupp.

Ovanstående är bara ett exempel på hur Sveriges historiskt vassaste dagstidning tappat i kvalitet och skärpa det senaste halvåret. Gunilla Herlitz, vd i första hand och chefredaktör i andra hand, har kompromisslöst sagt upp personal och ensidigt fokuserat på vinstkrav framför journalistisk integritet. Resultatet är en urvattnad tidning som sällan förmår tränga aktuella samhällsfrågor på djupet. Kvar blir en låtsasprodukt där ledarsidans åsikter läcker ut en bra bit in i nyhetsdelen. Halveringen av reportrarna i Kulturdelen har omvandlat en av de skarpaste bilagorna i svensk journalistik till en fluffig och tunn parentes. DN har gått från att vara en tidning som sätter ribban för svensk journalistik till att famla i ett kompakt vinstmörker.

Således: från och med i dag har jag sagt upp min prenumeration på DN och kommer i fortsättningen, utöver oumbärliga IHT, läsa SvD hemma vid köksbordet. Svenskan har, trots en reaktionär ledarsida, åtminstone vettet att skilja på opinion och journalistik. Dessutom är den snyggare. Med andra ord: Hej då, DN. Hoppas du kryar på dig.

Intressant om Kultur, Media, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Journalistik, Kritik