Desperat kampanj från näringslivet

I takt med att tonläget under årets avtalsrörelse trissats upp har bägge sidor lanserat annonskampanjer för att nå ut med den egna linjen. LO har bland annat markerat att den mest prioriterade frågan är uppjusterade kvinnolöner, exempelvis för Kommunals medlemmar. Svenskt näringsliv har å sin sida betonat att löneökningar i nuläget skulle hämma svensk tillväxt och därmed förvärra arbetslösheten.

I dag har organisationen dessutom köpt upp helsidor i landets största dagstidningar för att ytterligare driva tesen om faran med löneökningar. Men den här gången genom att anta en betydligt mer konfrontativ ton, där LO anklagas för att “hålla tillbaka återhämtningen av svensk ekonomi.”

Några av de största logiska fallgroparna är bland annat följande:

SN påstår att löneökningar om fem procent höjer lönerna med 50 procent utanför industrin. Say what? Siffran är helt uppenbart tagen ur luften, utan hänvisning.

SN påstår att Sverige har ett av de “största utanförskapen” bland “invandrare och ungdomar.” Om man med utanförskap menar arbetslöshet så stämmer det för definitivt för unga, där var fjärde går utan jobb. Men vilka är egentligen de invandrare som anges? Än en gång bortser man helt och hållet för frågan om klass och pekar i stället ut en godtycklig, heterogen, grupp som problematisk på arbetsmarknaden.

Vidare påstår organisationen att LO “domineras av hemmamarknadsförbund” som “bortser från Sveriges konkurrenskraft.” Allvarligt, var det här det bästa ni kunde prestera? Sist jag kollade var IF Metall ett av LO:s största förbund, där en stor del av medlemmarna jobbar inom exportberoende företag. Med andra ord ett förbund som garanterat är intresserade av att sporra konkurrenskraft.

Slutligen påstår arbetsgivarorganisationen att LO:s utgångspunkt beror på å ena sidan fallande medlemssiffror, å andra sidan att man glömt 1970- och 80-talens lönepolitik. Jaha? I stället för att fokusera på faktiska förhållanden på arbetsmarknaden och referera till aktuell ekonomisk statistik och forskning sänker SN ribban till sandlådenivå. Och det i ett läge när Sverige mer än någonsin skulle behöva parter på arbetsmarknaden som tog sitt uppdrag seriöst. Oseriöst och omoget.

Men trots ovanstående ska Sveriges arbetstagarorganisation ändå ha kredd för ett påstående, nämligen att LO vill minska lönespridningen. Och det gör mig riktigt glad. De senaste trettio åren har nämligen inkomstklyftorna accelererat rejält – så pass mycket att Sverige är det land i västvärlden där skillnader i inkomster och förmögenheter ökat som snabbast. De viktigaste politiska reformerna just nu bör därför inriktas på att öka den ekonomiska utjämningen och vässa köpkraften bland de lägsta inkomstgrupperna.Inte hetsa till nollavtal i ett läge när stora delar av svenska företag gör rekordvinster.

Intressant om Politik, Samhälle, Ekonomi, Arbetsmarknad, Jobb, Svenskt näringsliv, LO, Avtalsrörelse 2010