Två saker intresserar mig extra mycket just nu. Först och främst blir jag både glad, tacksam och hoppfull av EU:s nej till en förändring av den svenska fildelningslagen. Kanske finns det åtminstone någon som vill bidra med lite nyans till en både polariserad och destruktiv debatt? Det är dags att inse att hela den mediala strukturen har decentraliserats och därmed är det inte mer än rätt att också marknaden levererar bättre tjänster. Protect the little guy.
För det andra verkar Gunnel Arrbäck – mer eller mindre medvetet – slå in sista spiken i kistan för den osmakliga filmcensuren. Att systemet med censur överhuvudtaget finns kvar för myndiga individer är både pinsamt och skrämmande. Dels för att yttrandefriheten borde väga tyngre än lösa bedömningar om “förråande” film och kultur. Är det verkligen statens uppgift år 2007 att välja vilka filmer som får och inte får visas? Och dels för att kultursektorn som helhet fungerar som bäst när den är självsanerande och består av god kulturkritik och engagerade kulturkonsumenter. Inte via pekpinnar från staten.
Andra bloggar om: Politik, Samhälle, Köpenhamn, Fildelning, Upphovsrätt, Film, Kultur, Censur


Äntligen någon mer sosse som driver frågan om ett avskaffande av filmcensuren. Äntligen.
Loffe:
You bet